Hotlinking
Hotlinking (eller inline linking, djuplänkning) är termen för
när en websideförfattare skriver en webbsida med referenser
till objekt (vanligtvis bilder) på ett sådant sätt att
objekten visas direkt på sidan för en besökare, och för denne
besökare framstår som en del av webbplatsen. I MP3-målet
framkom att sådan länkning är att betrakta som
tillgängliggörande för allmänheten.
Det finns ett antal problem med det resonemanget:
- Det är inte möjligt för webbsideförfattaren att veta om
inlinelänkningen refererar till ett upphovsrättskyddat
objekt, eftersom det är utanför dennes kontroll om den andre
serverägaren byter ut objektet på addressen. En initialt
laglig länkning kan bli olaglig utan webbsideförfattarens
förskyllan.
- Det är inte möjligt för webbsideförfattaren att bestämma
hur besökarens webbläsare ska visa sidan. Den kan vara
konfigurerad att automatiskt hämta refererade sidor, eller
den kan vara konfigurerad att inte visa. När det rör sig om
länkar till musikfiler som kräver någon ytterligare handling
från besökaren för att spelas upp (som i MP3-målet) beror
det helt på användarens datorkonfiguration om de laddas ned
eller spelas upp, och i båda fallen kan det både framgå
eller inte framgå att filen hämtas från annat ställe än
webbsidan.
- Om en länk till ett objekt kan ses som
upphovsrättsintrång, vad blir då situationen för en länk
till ett objekt (webbsida) som innehåller en sån länk?
(Djuplänkning har minst två andra betydelser - dels att
länka direkt till en sida djupt inuti en webbplats, exv till
en viss artikel, dels att i ett frameset länka till en viss
given sida, så att denna sida, med text bilder och allt,
framstår som en del av den första webbplatsens innehåll).
Webbens tekniska beståndsdelar
- HTML - instruktioner till ett program (webbläsaren)
- HTTP - protokoll för hur hur man hämtar HTML och bilder
- URL - addressen till en fil
- - Webbläsaren hämtar filer från olika ställen och kombinerar till en helhet
- Skillnaden mellan <a href="..."> och <img src="...">
Dagens upplägg
- Exemplarframställning (nedladdning, sökmotorer)
- Tillgängliggörande (fildelning)
- Tekniska skyddsåtgärder (kopieringskydd)
- Närstående rättigheter (databaser)
- Verks- och skaparebegreppen (gränsdragning mellan verk
och verktyg, flera kreatörer)
1: Exemplarframställning
2 § 2 st: Framställning av exemplar innefattar varje direkt
eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning
av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken
metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.
Sökmotorer
- Crawling
- Indexing
- Searching
Tillåten exemplarframställning?
robots.txt-standarden: implicit tillstånd?
Privat bruk
12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller
några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller
litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen
dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av
begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra
ändamål än privat bruk.
(4 st): Denna paragraf ger inte rätt att framställa
exemplar av ett verk när det exemplar som är den egentliga
förlagan framställts eller gjorts tillgängligt för allmänheten
i strid med 2 §. Lag (2005:359).
54 § 4 st: Ersättningsskyldighet enligt första eller
andra stycket gäller inte den som i samband med
framställning av exemplar för privat bruk enbart överträder
12 § fjärde stycket, om inte denna överträdelse sker
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Lag (2005:359).
Oaktsamhet
Tillfälliga exemplar
11 a § Tillfälliga former av exemplar av verk får
framställas, om framställningen utgör en integrerad och
väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är
flyktiga eller har underordnad betydelse i
processen. Exemplaren får inte ha självständig ekonomisk
betydelse.
Framställning av exemplar enligt första stycket är
tillåten bara om det enda syftet med framställningen är att
möjliggöra
- överföring i ett nät mellan tredje parter via en
mellanhand, eller
- laglig användning, dvs. användning
som sker med tillstånd från upphovsmannen eller dennes
rättsinnehavare, eller annan användning som inte är
otillåten enligt denna lag.
Olaglig användning, tillfälliga exemplar
Tillfällig framställning: ramminnen, ljussignaler in transit. Är
radioutsändning numera exemplarframställning?
Konsumtionsprincipen
19 § När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens
samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, får exemplaret spridas vidare.
Vad får konsumtionsprincipen för roll när exemplar inte
längre finns?
Vad får bibliotek och arkiv för uppgifter när de inte längre
kan låna ut/visa exemplar?
Hur bevaras kulturarvet när det inte längre finns begagnade
skivaffärer och antikvariat?
2: Tillgängliggörande
2 § 3 st: Verket görs tillgängligt för allmänheten i
följande fall:
- När verket överförs till allmänheten. Detta sker när
verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt
för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten
kan ta del av verket. Överföring till allmänheten
innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att
enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid
en tidpunkt som de själva väljer.
- När verket framförs offentligt. Offentligt framförande
innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt
för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt
hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta
del av verket.
- När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig
visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av
ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning
av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där
allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt
hjälpmedel används är det i stället ett offentligt
framförande.
- När exemplar av verket bjuds ut till försäljning,
uthyrning eller utlåning eller annars sprids till
allmänheten.
- Hotlinking-exemplet: Tillgängliggörande eller vanligt
hänvisande?
- Vem är den tillgängliggörande parten?
- Var går gränsen för "allmänheten"?
- "Making available": Vad händer om jag erbjuder ett verk
för nedladdning men ingen laddar ner det?
Vem tillgängliggör?
Under det senaste året har journalisten Fredrik Strage
presenterat de hundra största ögonblicken i rockhistorien, i
bloggform, på DN:s webbplats. Serien har i allmänhet hyllats
som en innovativ och nyskapande form av journalistik. Varje
enskilt ögonblick har presenterats med ett inbäddat
videoklipp från Youtube. Man kan lugnt anta att
upphovsrättsinnehavarna i de allra flesta fallen inte gett
uttryckligt tillstånd till vare sig tillgängliggörandet på
youtube eller det sekundära tillgängliggörandet via DN:s
hemsida.
Teknisk förklaring: En person har videoklippet på sin
hårddisk (kanske har han spelat in det från TV, eller fått
tag i det på något annat sätt -- kanske har han spelat in
det själv). Personen laddar upp klippet till
Youtube. Därifrån är det tillgängligt för alla
youtube-besökare. En tredje part kan sedan bädda in klippet
på sin webbsida - för användaren och tekniskt ekvivalent med
att hotlinka in en bild.
Har ett upphovsrättsintrång begåtts? Och vem har i så fall
begått det? KeinBestandteilSein (uppladdaren), Youtube, DN
eller Fredrik Strage?
Vem är allmänheten?
På många fildelningssiter måste man logga in. Det är inte
alltid vem som helst som kan skapa ett konto. Var går gränsen
för "allmänheten"? Vad kan vi dra för slutsatser av
Demonstrationsmusikfallet och Industrimusikfallet?
Del av ett verk?
Bittorrent fungerar genom att varje deltagande skickar en
liten del av filen till andra deltagare. Under en nedladdning
kan man de facto överfört hela verket flera gånger om, eller
kanske bara en liten bit av det. Är det förbjudet att
tillgängliggöra en del av ett verk (notera att "helt eller
delvis" gäller framställande av exemplar)? Och om det beror på
storleken på biten, hur stor måste den vara?
Paternitetsrätt och god sed
3 § Då exemplar av ett verk framställes eller verket
göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen
angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
22 § Var och en får citera ur offentliggjorda verk i
överensstämmelse med god sed och i den omfattning som
motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007).
Vad är "god sed" på Internet?
Här har jag citerat ett litterärt verk utan att ange
upphovsmannen med namn. Däremot har jag länkat citatet till
ursprungssidan. Är detta i överensstämmelse med god sed?
Bearbetningar
4 § Den som översatt eller bearbetat ett verk eller
överfört det till annan litteratur- eller konstart har
upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke
förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till
originalverket.
Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett
nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej
beroende av rätten till originalverket.
Fanfic
Harry Potter-lexikonet är en webbplats där ett gäng
entusiaster samlat information om HP-universat; tidslinjer,
varelser, trollformler etc. Är detta ett bearbetat verk
eller ett nytt och självständigt verk?
Påverkas den bedömningen av mediet? HP-lexikonet levde i
symbios med HKR så länge det bara fanns på internet, men
stämdes (och fälldes i förstainstans) när det skulle ges ut
i bokform.
Alla nya verk i en kultur bygger på tidigare verk i någon
mån. I en kultur där musik och film tagit över från litteratur
som den främsta kulturbäraren blir det naturligt att direkt
återanvända äldre verk genom sampling och remixer. I vissa
fall har detta ansetts tillåtet utan uttryckligt lagstöd
(satir, Alfonsfallet). Inför FRA-omröstningen gjorde några
debattörer denna film, baserad på Döda poeters sällskap. Är
detta satir?
3: Tekniska åtgärder
52 d §Det är förbjudet att utan samtycke från
upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå en
digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar
framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat
verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en
kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande
för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller
kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar
sådant tillgängliggörande.
Första stycket gäller inte när någon som lovligen har
tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat
verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller
lyssna på verket. Lag (2005:359).
Tekniska åtgärder: Kopieringsskydd, DRM
Hur ineffektiva får spärrarna vara? I finska DeCSS-fallet
anmälde några aktivister sig själva för att ha brutit mot
kopieringsskyddet på DVD:er. De frikändes i TR då CSS ansågs
vara ineffektivt, men fälldes i HovR.
Vad betyder det andra stycket egentligen? Att kunna
se/lyssna förutsätter ju (temporärt) exemplarframställande.
Får jag kringgå spärrar för yttranden av myndigheter? 26 a
§-verk?
Även om man har rätt att använda ett verk tack vare
inskränkningarna i 2 kap betyder det inte att man får kringgå
kopieringsskyddet. Man kan begära att rättsinnehavaren ger en
tillgång till verket i icke-kopieringsskyddad form
istället. Vad gäller det sista stycket verkar det som att man
inte kan begära det ens, när det är fråga om nedladdningar. Är
det förenligt med PSI-direktivet?
Bilden på Achamo är skapad av Miyaoka Hitchcock (eller?) och
finns på http://flickr.com/photos/miyaoka/2607218501/
Bilden är skapad (hittad?) av David R. Ingham och finns på
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Mandelbrot_Deep_Re-Twisted.jpg
Animationen är skapad av fitzbuhnwallow och finns på
http://www.youtube.com/watch?v=zrCQ9dUsfqU