Staffan Malmgrens blogg

Ovanstående citat är antingen det mest korkade eller det mest insiktsfulla jag kläckt ur mig på länge. Det jag tänkte på var att hur komplext ett område kan kännas när man lärt sig mycket om det, och mer specifikt var det i kontexten av mitt eget efterforskande kring legalt skydd för tekniska skyddsåtgärder.

Samtidigt diskuterade jag Unicode idag, ett ämne av ungefär samma komplexitet, där det känns som jag kommit över backkrönet och hittat the zen of unicode. Resan har varit ungefär såhär:

I början: “Om man använder typ WideCharToMultiByte för att spara som UTF-8 så funkar det med alla tecken”

I mitten: “Fast UTF-8 löser bara transportproblemet och får inte förväxlas med riktiga strängar, samt att man måste räkna med att bytearrayn kan bli sex gånger så lång som antalet bokstäver, och så måste man tänka på att en 16-bitars widechar bara kan representera Basic multilingual plane och unicodedatabasen är för stor att ha i möblerade rum och att om man ska jämföra strängar så måste man se till att de är normaliserade först och tänk på att Ruby inte har unicodesträngar eftersom japaner i allmänhet tycker att det där med Han unification är ett problem och även om Tengwar kanske kommer med i nästa version så finns det nog inte glyfer i din font för det och…. GAAAAAH, ge mig swascii istället!”

I slutet: “Det finns codepoints i NFC. Allt annat är bara skuggor på väggarna”

Nu har jag iofs lärt mig mindre om Unicode än vad någon som Tim Bray har hunnit glömma bort, men just nu känns det som komplexiteten på det området är borta — alla bollarna som var i luften har nu landat, och jag kan lösa alla teckenuppsättningsproblem som kommer i min väg (FLW…). Och det var väl det som var poängen — innan man kommer över krönet är kunskapen en tung börda (jfr “ju mer man vet, desto mer förstår man hur mycket man inte vet”).

Så, för att jämföra med min insikt i skydd för tekniska skyddsåtgärder:

I början: “Man får typ inte knäcka kopieringsskydd längre för det har WIPO bestämt”

I mitten: “Fast frågan är vad som är en effektiv teknisk åtgärd i lagens mening, med tanke på att en teknisk åtgärd aldrig kan vara 100% effektiv i teknisk mening, och innebär det faktum att temporära kopior är upphovsrättsligt relevanta och kräver upphovsrättsinnehavarens samtycke att det har uppstått en de facto åtkomsträttighet vid sidan av exemplarframställningsrättigheter och spridningsrättigheter, och är det i så fall en del av upphovsrätten eller är det fråga om paracopyright, och vad innebär artikel 11:s begränsning till “their rights under this treaty” för möjligheten att kringgå tekniska åtgärder inom ramen för upphovsrättsinskränkningarna och varför är listan i infosoc artikel 6(4) 4 st. över inskränkningar som kan ges företräde bara tillämpliga på fysiska exemplar och varför är förbudet mot kringgåendeverktyg kopplat till att det ska finnas en ekonomisk marknad för legala användningsområden och… GAAAAH, skriv om upphovsrättslagen i Prolog istället!”

I slutet: … jag vet inte riktigt. Jag hoppas på att hitta the zen of skydd för tekniska åtgärder innan den 3:e oktober. Vi får väl se hur det går.