Etikett: studier

Publicerat

Det där metodavsnittet

När jag inte jobbar med att projektleda rättsinformationsprojektet (ny bloggpost!) så skriver jag som sagt min examensuppsats på juristlinjen. Eftersom jag har en teknikbakgrund sätter det sin prägel både på ämnet och själva metoden. Det traditionella för juristuppsatser är att man jobbar enligt ”traditionell rättsdogmatisk metod”, dvs man undersöker någon viss juridisk fråga inifrån systemet, dvs man håller sig till de regler vilka källor man kan åberopa, etablerade tolkningsmetoder m.m., och man gör det i syfte att ta reda på vad gällande rätt är (inte vad den borde vara). Det är inget superbra namn med tanke på hur negativt uttrycket ”dogmatisk” i allmänhet har en innebörd av bakåtsträvande och ovetenskaplighet. För det mesta så präglas inte juridisk forskning av det.

Min uppsats handlar dock inte om gällande rätt i någon specifik fråga, utan mer allmänt om en aspekt av det juridiska arbetet. Den går ut på att formulera och testa en relevansrankningsfunktion för juridiska söksystem. För att göra det så innehåller första delen en undersökning om vad vi menar med ”relevans”, inom juridik, informationsvetenskap och andra områden, och fortsätter med en kort genomgång av modeller för informationssökning (boolska modeller, vektorrumsmodeller, sannolikhetsmodeller, länkanalys) och de antaganden om relevans som man gör inom dessa modeller. Här vet jag inte riktigt vilken metod, om någon, som jag använder. Jag sammanfattar det andra har skrivit för att ge en heltäckande bild av dessa olika forskningsområdens historiska utveckling och nuvarande state of the art. I de delar som rör det juridiska relevansbegreppet kanske man kan säga att jag tillämpar rättshistorisk metod.

I den andra delen så beskriver jag andra befintliga försök att bygga informationssöksystem som på ett eller annat sätt tillämpar juridiskt präglade resonemang för relevansrankning, för att sedan introducera mitt eget. Det bygger på länkanalys och är väl egentligen inte så magiskt (en sorts enkel pagerank som istället för länkar utnyttjar olika sorters hänvisningar i domslut), men det som gör den intressant är att den testas på en ganska stort och intressant korpus (alla rättsfall i EU-domstolens arkiv, ca 10 000 dokument), dels att jag evaluerar systemets effektivitet med en mer traditionell relevansrankning (BM25) som baseline och en specifik läroboks bedömningar om vilka fall som är mest relevant i olika sammanhang som gold standard. Jag tror att man kan betrakta den här delen som jurimetrisk metod. I övrigt är det väl en ganska Poppersk syn på metoden: Ställ upp en falsifierbar hypotes, och försök sen falsifiera den.

Den sortens metod är svår att tillämpa på traditionella rättsvetenskapliga arbeten. Och rent allmänt är det inte mycket i den här uppsatsen som påminner om det som mina kursare har gjort eller gör. Vilket får mig att undra om det överhuvudtaget är en juridiskt examensuppsats jag skriver.

Lyckligtvis finns det, särskilt inom de rättsinformatiska sammanhangen, en hel del artiklar, uppsatser, rapporter och avhandlingar som är lika spretiga gränsöverskridande i sin omfattning. Jag tror jag tänker låta mig inspireras av dem när jag författar mitt metodavsnitt.

Publicerat

”Om jag får grovt bröd, så är jag fullkomligen nöjd”

I morse läste jag Lina Karlssons inlägg med anledning av Sakine Madons inlägg om hur den ekonomiska situationen för studenter ser ut. Som student kanske jag borde ha någon åsikt om debatten, men då min situation inte är särskilt typisk så vet jag inte om min erfarenhet är särskilt relevant.

Men sen runt lunch läste jag inför dagens seminarium i idéhistoria och stötte på följande intressanta brevväxling mellan Gustaf Andersson, student i Lund, och dennes föräldrar:

Den 26 oktober 1828:

Mitt bröd är nu jämt slut, oaktat jag ej på minsta sätt slösat, ty jag äter aldrig frukost eller merafton, men mår ändå bra, ty vår middag är merendels god och alltid mer än tillräcklig. Om mina goda föräldrar på något sätt kunde få skickat hit något bröd, likaså gärna grovt som knäckebröd, så vode det mig ändeligen tjänligt, ty det kostar mig för mycket att köpa bröd för hela november och kanske en god del av december. Om jag får grovt bröd, så är jag fullkomligen nöjd.

Den 7 februari 1830:

När jag kom hit, såg det ej för gott ut i mitt rum. Fönstren voro betäckta av is och denna ökas dagligen ty alls ingen värme förslår i det förskräckligt kalla rummet. Väggarna äro även betäckta av ganska tjock is och jag måste varje afton flytta sängen mitt fram på golvet för att ej alldeles förfrysa. Men det värsta av allt är att kölden ej det minsta lärer vilja lämna rummet förrän sommarvärmen en gång tvingar den bort. Jag sparar ej på veden, ty hälsan är mig kärare än en liten penningbesparing. Jag var så lycklig att få ett tämligen gott lass för 2 Rd. 40 sk.

Den 20 februari 1831:

Min tid är helt och hållen upptagen av arbete. Kl. 4 om morgnarna stiger jag upp och då läser Ekborn och jag latin till kl. 8. Från 8 till 10 läser jag för Zetterljung, med vilken jag ännu icke ackorderat, från 10–12 giver jag undervisning i latin för traktör Thornströms son och en annan, varför jag har fri mat både morgnar och aftnar, från 1/2 1 em. till 2 läser jag för desse samme. Från 2–4 har jag för egen räkning 2 privata lektioner. Från 4–7 skriver jag stilar och repeterar. Från 7 till 9 om aftonen läser åter Ekborn och jag latin tillsammans. Jag betalar en karl, som väcker mig om morgnarna, 36 sk. om månaden

(Ur Svensk idéhistoria, del II av Tore Frängsmyr, s 65)

Ok, argument av typen ”man ska vara tacksam, för det var mycket värre förr” är inte så tunga. Men det är å andra sidan inte ironiskt återberättande heller.

Publicerat

Hur man skriver AB-tentor på juristprogrammet

För några veckor sedan skrev jag min näst sista tenta på juristlinjen,
i processrätt. Jag skulle egentligen skrivit den för två år sedan, men
det är en sån tenta som blivit släpande. I vanlig ordning konspirerade
verkligheten med andra åtaganden, så jag fick absurt lite tid på mig
för att tentaplugga. I princip satte jag igång på allvar den 1:a
januari, tentan var den 12:e, och under samma period hade jag ett
PM att bli klar med samt undervisning att hålla. Så jag fokuserade på
tentaförberedelser enligt den instuderingsmetod jag använt, och den fungerar skrämmande
bra.

Metoden är anpassad efter mina svagheter (rastlöshet, tveksam
arbetsmoral) och styrkor (lättja/otålighet/hybris
samt kategoriseringsmani), så den kanske inte funkar för dig. Metoden
går ut på att plocka isär den struktur som ämnet enligt den
kursansvarige har, och sätta ihop en ny struktur som passar dig
bättre. Det låter kanske komplicerat men är hur enkelt som helst. Du
börjar med ett tomt ark (eller snarare en tom fil) och slutar med 20
sidor som sammanfattar ämnet på ett för dig begripligt sätt.

Först plockar jag ut en handfull fakta från nån del av kursen —
säg, rekvisiten för
häktning. Jag plockar ut enskilda begrepp — ”minst 1 års fängelse
i straffskalan” (1 st), ”skäligen misstänkt”, (1 st), ”erkännande är
sannolika skäl för misstanke” (litteraturen), ”flight risk” (1 p),
”kollusionsfara” (2 p), ”recidivfara” (3 p), ”obligatorisk
häktningsgrund” (2 st), ”erkännande utesluter kollusionsfara” (litteraturen)
— och sätter ihop dem till en beskrivning som
är lätt för mig att följa, samt sorterar in den under en lämplig
rubrik:

Häktningsyrkande – vad måste vara uppfyllt?

  • Brottet ska ha 1 års fängelse i straffskalan
  • Personen ska vara på sannolika skäl misstänkt
    (”skäligen misstänkt” räcker inte)

    • Om någon erkänner ett brott är detta sannolika skäl att
      misstänka densamme för brottet (24:1, ”misstanken vid en
      objektiv bedömning framstår som berättigad”)
  • Och en särskild häktningsgrund enl punktlistan i 24:1 1 st) föreligger:
    • 1. Flight risk
    • 2. Kollusion – föreligger inte vid erkännande
    • 3. Recidiv
  • Eller om obligatorisk häktningsgrund (minst 2 år i
    fängelse, 24:1 2 st) föreligger

Sen plockar jag ut nästa handfull av fakta och upprepar tills jag gått
igenom det mesta materialet. Så långt inte särskilt märkligt, men det
finns ett par saker att tänka på.

Se till att formulera om materialet på ett sätt som passar ditt
tänkande. Fastna inte i de uttryck och idiom som lagtext eller
kurslitteratur använder (i ovanstående har jag använt ”flight risk”
istället för ”risk för att han avviker eller på något annat sätt
undandrar sig lagföring eller straff”, dels för att det blir kortare,
dels för att det får mig att tänka på passionerade försvarsadvokater
som argumenterar för sin klient i amerikanska TV-serier).

Ta inte med allt som finns att veta om frågan (i
ovanstående har tar jag inte upp proportionalitetsprincipen (3 st),
spärren mot häktning (4 st) vid antagligt bötesstraff eller krav på
särskilda skäl om häktningen kan antas medföra men (24:4)). Du kommer komma tillbaka till frågan senare, genom någon annan handfull fakta längre fram.

Var så slumpmässig som möjligt när du betar av fakta. Börja inte på
lärobokens första sida eller med den första föreläsningen. Slå upp
boken nånstans mitten eller välj en föreläsningsslide på
måfå. Kursansvarige måste börja lära ut delarna i någon viss ordning,
läroboken likaså, men om du avviker från den tvingas du jobba själv med
att skapa struktur. Vilket är hela poängen med metoden.

Var inte rädd för att skriva fel. Är du inte säker på din
beskrivning, skriv ”(?)” efteråt. För eller senare kommer du tillbaks
till frågeställningen utifrån nya fakta, och då kanske du kan räta ut
ditt eget frågetecken då. Låt inte osäkerheten sakta ner ditt tempo
nu. I en typisk kurs finns det kanske 50 – 200 delfrågor av samma omfattning som häktningsgrunderna ovan, och du hinner inte lägga en halvdag på att reda ut alla frågetecken direkt.

Kategorisera och strukturera fakta allt eftersom. När du hållt på ett
tag kommer du upptäcka att den struktur som du börjat på inte kanske
passar – ett fråga borde kanske delas upp, en annan visar sig vara ett
specialfall av en mer generell fråga. Då är du på rätt väg. Flytta
runt textsnuttar, slå ihop och dela upp tills strukturen känns bra
igen. Försök strukturera materialet på ett sånt sätt att det hjälper
dig att besvara frågeställningar, med checklistor och flödesscheman.

Bra ställen att hämta fakta från är svarsmallar till gamla
tentafrågor, föreläsningsslides och -anteckningar samt
seminarieuppgifter. Undvik dock i möjligaste mån att fastna i
kurslitteraturen – har du inte läst den vid det här laget är det för
sent. Använd den som uppslagsverk, men försök inte läsa ingenom den
från början till slut.

Eller kortare uttryck: Jobba slarvigt, ofullständigt och
slumpmässigt. Försök inte skapa den perfekta strukturen från
början, utan annama den ordning som verkar vettig efter ett tag, och
överge den när den inte längre verkar vettig.

När de grova dragen av din nya struktur börjar kanske du har en
5-15 huvudavdelningar, vart och en med ett antal underavdelningar. Då
kan det vara läge att försöka använda det för att besvara
tentafrågor. Använd inte lagbok, rättsfall eller kurslitteratur, utan
bara din egen text. Täpp till luckorna i din struktur allt eftersom
frågeställningarna avslöjar dem.

Du är klar när du inte längre hittar fel i din övergripande
struktur, och börjar få svårt att hitta fakta som du inte redan
sorterat in. Förmodligen kommer din struktur inte skilja sig så mycket
från den struktur som den kursansvarige eller läroboksförfattaren
använder. Men eftersom du byggt den från grunden förstår du bättre
varför den ser ut som den gör.

Såhär
ser det ut när jag börjar. Klicka på ”nyare version” några gånger
för att få en bild av hur mer och mer fakta tillkommer och hur
strukturen (i innehållsförteckningen) kompletteras. Jag använder
alltså en wiki som mitt verktyg (som bland annat har fördelen att göra
hierarkin i strukturen tydlig), men du kanske föredrar något annat. Du
bör dock använda något som gör det enkelt att strukturera om
materialet – den här metoden funkar inte med papper och
penna. Möjligtvis en stor anslagstavla och en massa postitlappar.

NB: Att skriva bra tentor är inte samma sak som att vara duktig i
ämnet. Jag kan ett fåtal rättsområden bra – statsrätt, it-rätt och
upphovsrätt – och inget av dem var jag särskilt bra på när jag skrev
tentorna. Enda anledningen att jag nu tycker att jag är bra på dem är
att jag jobbat vidare med dem efter att kursen avslutats, eftersom de
är roliga. Ovanstående metod gör dig bara bättre på att besvara
tentafrågor. För djup förståelse av ett ämne krävs mer än den här rätt
ytliga formen av kunskapsstrukturering. Samtidigt tror jag inte man
kan bli riktigt bra på ett ämne om man inte har åtminstone ifrågasatt
dess etablerade struktur.

Publicerat

Ny Techworld-krönika

Den här gången skriver jag om formkrav och IT-samhället, lite inspirerat av den här utredningen, men också med en tillbakablick på den här.

Det finns så sjukt mycket content i alla SOU:er, Ds:ar och proppar, vad skulle jurister göra utan dem? Ibland undrar jag om inte juristutbildningen skulle vinna på att slopa läroböckerna och bara låta studenter hitta gällande rätt utifrån förarbeten och rättsfall. För att hänga upp det på något kanske man skulle kunna låta kurserna utgå från problemställningar som man måste gräva i primärkällorna för att lösa? Hm, är det det som är problembaserad inlärning, kanske?

Publicerat

Tillbaka till de levandes skara

Långa perioder av tystnad här på bloggen brukar bero på arbetsbelastning, så även denna gång. Den senaste tiden har jag haft tre stora arbetsuppgifter och det har slumpat sig så att de samtliga tog slut idag;

  • Jag har tentat processrätt. Det skulle jag egentligen ha gjort för snart två år sedan, men bättre sent än aldrig.
  • Jag har, tillsammans med två kursare, författat en uppsats i IT-rätt (tema: spelar det någon juridisk roll i vilket land en server står?)
  • Och slutligen har jag varit seminarielärare på tre seminarier  rättsinformatikkursen

Alla tre har varit roliga utmaningar, men seminarielärandet har nog varit det som jag varit mest nervös inför. Det är en sak att som student delta i ett seminarium, även om man kan ämnet riktigt bra kan man ändå luta sig tillbaka när man inte har ordet. Som seminarielärare måste man ha koll på allt – själva seminarieämnet, vad studenterna säger, vad man själv har att säga, se till att alla får chansen att tala, uppmuntra debatt, styra upp när det spårar ur, se till att alla områden gås igenom, och inte minst ha nån sorts svar på alla frågor som kan tänkas uppstå under diskussionerna. Lyckligtvis har jag haft bra studenter – pålästa, intresserade och förstående vad gäller att seminarieläraren kanske inte har alla svar.

Nu ska jag opponera på en annan IT-rättsuppsats, skriva en krönika till techworld, en artikel om lagen.nu till lov&data, samt åka till Norge för att prata om samma ämne. Lugnt och skönt. Förhoppningsvis hinner jag skriva lite kod också.

Publicerat

Studieuppdatering

Som jag skrev
tidigare så är jag nu klar med teoretiska terminen, tillika den
sista terminen med obligatoriska kurser på juristlinjen. Om jag får
skryta lite så har det gått sjukt bra – kursfemma på rättshistorian,
alla rätt på nationalekonomitentan,
ett halvt fel på IP:n
och, inte för att ropa hej än, men jag tror även allmän
rättslära gick rätt bra (den avslutades med en hemtenta, som
kommer vara färdigrättad om några veckor). Efter en lång Ba-svacka (på
straffrätt,
företagsekonomi,
associationsrätt
och skatterätt)
har jag det sista halvåret varit på solid Ab-mark. Märkligt nog
korrelerar detta med att jag det sista halvåret lagt ner mindre tid än
någonsin på studierna.

Det finns lite olika förklaringar till det (jag har äntligen fått till
en tentaoptimerad studieteknik, och har haft väldigt bra
instuderingssamarbeten) men jag tror att mycket har att göra med att
jag gillar det teoretiska inslaget. Kurserna i materiell juridik (dvs
om innehållet i specifika lagar och rättsområden) är ärligt talat inte
så spännande – det handlar mest om att sätta sig in i varje områdes
struktur, identifiera de typiska frågeställningarna och sen traggla
bedömningskriterier, undantag, rättsfall med mera. Väldigt praktiskt
inriktad kunskap, och väldigt mycket dikesgrävande (dvs den nivå man
når är en linjär funktion av hur mycket studietid man lagt ned).

Men inte särskilt utvecklande. För programmerarna i läsekretsen kan
man jämföra kurser i materiell juridik med kurser om ett visst
programmeringsspråk. De teoretiska kurserna under sista halvåret har
mer varit som att lära sig grundläggande datalogi, och jag tycker
verkligen att det är synd att de kommit så sent under utbildningen.

Det som väntar nu är tentapluggande för kurserna i fastighetsrätt
och processrätt
som jag fortfarande inte tagit, specialkurser (där jag siktar på IT-rätt,
law
and economics
samt juridisk
metodlära) och examensarbete. Ämnet för det senare är något jag
har funderat på i stort sen jag började utbildningen. Jag kommer inte
att skriva om någon materiell juridisk fråga (även om det finns mycket
inom IT-rätt, immaterialrätt och statsrätt som lockar) utan försöka
mig på ett lite mer rättsinformatiskt/metodinriktat tema.

Grundfrågeställningen är ”vad gör ett rättsfall viktigt?” och
syftet är att analysera den tysta kunskap som jurister använder för
att hitta relevanta rättsfall när de undersöker en viss rättsfråga,
med en förhoppning om att kunna uttrycka denna kunskap på något
sätt. Helst förstås i form av en algoritm som givet ett sökord eller
en lagrumshänvisning kan ge de viktigaste fallen på det området. Jag
har tänkt använda EG-domstolens
samlade avgöranden som datamängd (ca 11000 fall, eller drygt 16000
om man tar med förstainstansrätten). Det hela skrivs på engelska, i
python och med LaTeX –
nästan så man tror att det är en datavetaruppsats!

Uppdateringar om det hela lär komma fortlöpande här på bloggen.

Publicerat

Lägesrapport

Inget speciellt att rapportera, jag tänkte bara meddela att min TW-krönika som förespråkar skadeståndsansvar för vårdslös programmering nu finns tillgänglig – minnesgoda läsare känner igen temat från ett tre år gammalt inlägg.

Men när jag ändå har textarean framme kan jag meddela att kursen i nationalekonomi har varit jätteintressant, men att examineringen nu på fredag verkar bli rätt trist – för att svara på frågorna krävs inte något eget tänkande, men däremot en hel massa noggrannhet och detaljer. Säkert bra för vissa, men dåligt för en kreativ slarver som mig. Och vad är grejen med att det förväntas att juriststudenter ska ogilla/vara dåliga på matte?

Arbetet på lagen.nu 1.5 går vidare – jobbet med tabelligenkänningskoden jag skrev om sist har gått ganska bra. Ett enkelt exempel är att den här plaintexten tolkas som den här tabellstrukturen. Ett lite knepigare är den här texten som blir den här strukturen. Det senaste jag jobbat med är hanteringen av referenser i löpande text – något jag också skrev om för tre år sedan, men det nya är att koden modulariserats så att man kan ha en grammatik för vanliga svenska lagtexter, en för typiska förarbetshänvisningar, en för EG-lagstiftning osv, och vid instansieringstillfället välja vilken eller vilka grammatiker man vill använda.

På söndag ska jag springa premiärmilen och hoppas få en tid nedåt 45 minuter, eller i vart fall inte mer än 50. Vi får väl se. De senaste veckorna har jag bara sprungit 12- och 21-kilometersrundor (fartleks– och LSD-pass, respektive), så det ska bli kul att köra ett plattan-i-mattan-rejs.

Publicerat

Lazy Saturday

Den här lördagen har jag sett fram emot länge. De senaste två
veckorna har varit mördande med en tuff deadline och en svår tenta
inom loppet av 36 timmar.

Deadlinen var för en en artikel och en krönika för Techworld (som
nu lagt ut den krönika
jag skrev om ambassadhacket
i mitten av december — det här med pressläggningstider är en märklig
omställning för mig som bloggvan). Det är första gången jag skriver en
riktig artikel, inte bara löst tyckande i krönikeform, i en
papperstidning, och allt som är nytt tar ju alltid extra tid och
kraft. Artikeln handlar om PUL, riktar sig mot det typiska
IT-användande företaget, och blev förförhållandevis lyckad, tror
jag. Lång blev den i vart fall, 14500 tecken vilket är en bra bit över
de 12000 jag egentligen fick till mit förfogande. Vi får väl se om den
är kapad när den dyker upp i tryck nån gång i slutet av april. På
grund av all tid som artikeln tog fick krönikan skrivas på
rekordfart. Den rör förhållandet mellan IT-expertis, rättsväsendet och
risken för rättsosäkerhet när de inte kan prata med varandra, främst
föranlett av domen mot Uppsalahackaren — lite
på samma tema som min f.d. chefs
artikel i CS för några månader sedan.

Vid sidan om detta har jag också tentapluggat för tentan i rättshistoria,
som jag skrev i torsdags. Kursen har varit väldigt intressant och
mycket intensiv – frågeställningarna och tankegångarna har varit
ganska annorlunda från andra kurser på juristlinjen, och har gett en
teoretisk bas att förstå vad jag egentligen lärt mig under de tidigare
tre åren. Stundvis har det gjort ganska ont i huvudet, men på det hela
hamnar kursen klart i topp tre. Det enda jag egentligen tycker är synd
är att den inte ligger tidigare i programmet – den bakomliggande
frågeställningen om förhållandena juridik/rätt/värderingar/makt är
något jag skulle ha velat haft i bakhuvudet under några av de mer
materiellt inriktade kurserna. Nu blir det nationalekonomi
i fyra veckor, vilket också verkar annorlunda. Huvudkursboken
är på engelska med massa diagram och färger istället för omfattande
notapparater, bara en sån sak.

Tillsammans med allt detta har jag ju också ett vanligt jobb att
sköta. Både våren och hösten bjuder på en del spännande arrangemang
som IRI på ena eller andra sättet är inblandade i. Den 13:e mars
håller LISA ett möte
om elektronisk publicering av författningstexter, och till hösten
slår vi på stort och arrangerar nordisk
konferens i rättsinformatik mellan den 17:e och 19:e november –
jag håller nu på att färdigställa konferenswebbplatsen. Notera gärna
användandet av hCalender, hAtom med flera mikroformat på webbplatsen –
förutom det direkta användbarheten genom extensions som Operator utgör
de även grunden för det Atom-flöde och det iCalendar-flöde som finns
tillgängligt. Eftersom IRI-webbplatsen bygger helt på statiska filer
ligger inte nyhetsartiklar och kalenderhändelser i en databas, utan
istället genereras Atom/iCal-flödena genom att ett offlinescript
parsear mikroformaten och bygger statiska filer. En typisk
lowtechlösning i min smak.

Motionen har gått lite sisådär. Jag har som ambition att springa en
dryg tvåmilsrunda kring Stockholm varje söndag, men senast jag
försökte tvingade en krånglande stortå, eventuellt framkallad av
dåliga skor, mig att avbryta efter bara några kilometer. Vi får se om
det blir ett nytt försök imorgon. I övrigt har jag bestämt mig för att
skala ner ambitionerna den här säsongen — det blir inga långa
cykelutmaningar eller något nytt försök på Kalmar Triathlon i år. Även
om jag verkligen gillade upplevelsen av att göra en mer seriös
satsning så har jag andra saker som jag vill göra, och det finns helt
enkelt inte tid. Det får bli motion för husbehov, och kanske en liten
urladdning på midnattsloppet i slutet av sommaren.

En av de saker jag vill göra är en uppryckning av Lagen.nu. Det är
roligare än på länge att koda, och den nya kodbasen börjar bli riktigt
bra. Jag har fått till ett bra testramverk där jag anger en indatatext
i stil med:

1 § Första paragrafen.

Första paragrafens andra stycke.

2 § Andra paragrafen.

för att sedan parsea den till en objektstruktur (byggd av subklassade
unicode-, list- och dict-objekt) som sen serialiseras till ett
enkelt ”facit” i stil med: 

<Forfattning>
  <Paragraf id="P1" ordinal="1">
    <Stycke id="P1S1">
      <unicode>Första paragrafen.</unicode>
    </Stycke><Stycke id="P1S2">
      <unicode>Första paragrafens andra stycke.</unicode>
    </Stycke>
  </Paragraf>
  <Paragraf id="P2" ordinal="2">
    <Stycke id="P2S1">
      <unicode>Andra paragrafen.</unicode>
    </Stycke>
  </Paragraf>
</Forfattning>

Jag hade sedan tidigare en variant
på den här test- och facitfilsbaserade regressionstestningen, men
det nya ramverket testar på precis rätt ställe (objektstrukturen, inte
den slutgiltiga genererade utdatan — det ovanstående är alltså inte
det egentliga utdatat även om det kan se ut så) för att det ska vara
busenkelt att utveckla ny funktionalitet genom att först skriva
testfall.

Resten av eftermiddagen tänkte jag ägna åt att få igenom mina nya
testfall för tabelldata — ett lätt exempel är tabellen i 3 §
personuppgiftslagen, ett lite svårare tabellen i Sekretesslagens 16:e
kapitel. ”Table recognition” visar sig vara ett svårt problem som
det forskats
mycket på. Vi får se hur långt jag når med de naiva algoritmer jag
kan komma på.

Och ikväll blir det hårdrock – Dillinger Escape
Plan kommer till
stan. Och precis nyss när jag kollade upp det där fick jag veta
att Poison the Well är förband – bonuslyx!

Publicerat

Prylar, pengar, tid, repeat

Håkan tipsar om ett par fantastiskt söta triathlonanpassade löparskor. Det känns som det är dags för ett par nya, då mina nuvarande par alla har gått över 100 mil och två år. Även om jag vanligen springer i Saucony kan blommönstret vara det som får mig att byta märke. Om de nu passar mitt supinerande. Eller om det var pronerande. Innan jag kan hålla reda på vilket som är vilket är det definitivt inte läge att börja internethandla skor.

Fast det är mycket prylar som finns på önskelistan just nu. Mårten tipsade om en Ultegrautrustad fullcarbonracer för bara 1200 €, vilket känns fantastiskt prisvärt. Och nödvändigt, om jag ska kunna kapa nån tid att tala om på Kalmar i sommar. Att internethandla cyklar utan att få dem utprovade av någon expert är också förknippat med en viss risk, men med tanke på vad kolfibercyklar kostar över disk i Sverige är det kanske värt att chansa.

I övriga triathlonnyheter provtränade jag med SCT i förrförra veckan, vilket var riktigt kul, och jag är riktigt sugen på att gå med – medlemsavgiften är ungefär jämförbar med kostnaden för det årssimkort som gick ut förra veckan, men ger vansinnigt mycket mer.

Det kostar att hålla sig i form. Så det har blivit en hel del jobb på sistone, och även en hel del studier. Förvaltningsrätten tentades i lördags, vilket markerar inledningen på den så kallade teoretiska terminen, då vi lyfter blicken lite från alla de materiella rättsområden vi pluggat de senaste åren och ställer oss frågan vad det egentligen är vi gör, och hur. Än så länge har vi bara kommit till Herakleitos och Platon (veckans informationstekniska upptäckt: Stefanuspaginering — inte lika universal som URI:er, men å andra sidan över 400 år tidigare), och allt känns väldigt ovant. Och väldigt kul.

Kul är också lagen.nu-arbetet. Jag jobbar så smått med en ny roadmap och kodar på de enstaka stunder jag får över. Arbetet ger också inspiration till ett framtida specialarbete som avslutning på juristutbildningen. Det lutar åt ett tvärvetenskapligt studium av nya metoder för att relevansranka rättsfall med utgångspunkt från andra informationskällor — ett PageRank för juridiska dokument, typ.

Den enkät jag lade ut för några veckor sedan har blivit ifylld av 44 personer i skrivande stund. Tack alla! Jag har lärt mig att ca 40% av er håller på med juridik på fulltid i någon form, att 15% använder lagen.nu dagligen (det är oftare än vad jag gör), att hela 2/3 använder tjänsten helt eller delvis för jobbets räkning och att referat i fulltext är en hett eftertraktad funktion (önskat av 73 % – det är på gång). Ni ställer er relativt positiva till finansiering genom sponsring, bannerannonsering eller donationer, och hälften kan t.o.m. tänka er att slanta upp pengar själva, vilket är jättekul. Men ännu roligare att 25% sagt sig vara villiga att hjälpa till med tekniskt, och 30% med juridiskt kunnande. Och det är sådant, snarare än pengar, jag främst behöver för att gå i land med att utveckla tjänsten åt det håll jag vill (men om nån sitter på ett par hundratusen och vill se hur mycket rättsinformationstjänst man kan få för det, ring mig – telefonnumret finns på bloggen).

Så för att sammanfatta: Jag behöver mer prylar, mer pengar och och mer tid. För några veckor sedan bytte jag (hutlöst mycket) pengar mot en pryl i förhoppningen att den skulle ge mer tid. Då jag har otroligt svårt att komma upp om mornarna och har slösat flera år av mitt liv på snoozemissbruk är jag såhär långt rätt nöjd min Axbo. Grejen är alltså att den ska väcka en när man sover som lättast genom att man sover med en rörelsesensor kring handleden, och det funkar faktiskt ganska bra (även om jag misstänker att en del av effekten kommer av att den saknar snoozeknapp). Som en added bonus blir jag oftast väckt under drömfasen i sömnen , och kommer därför ihåg drömmarna bättre, vilket ger en …intressant inblick i mitt undermedvetna.