Dagens upphovsrättsliga frågeställning

Microsoft Songsmith är ett program som hjälper dig att skriva musik – du sjunger en slinga och programmet genererar ett ackompanjemang som passar din melodi. Du kan sen trimma lite reglage (märkta exempelvis ”happy” och ”jazzy”) för att fixa stilen på det hela. Boingboing uppmärksammade den super-ostiga reklamfilmen för ett tag sedan.

Men om man inte kan sjunga själv då? Bloggen I förbund med omoralen utforskar en ny youtubefluga som går ut på att ta en acapellaversion av någon känd låt och låta Songsmith fixa musiken. Den här versionen av Enter Sandman är faktiskt inte så tokig, låter nästan som något som kunde platsat på Die Krupps platta med Metallica-covers.

Den typen av mashup-skapande som exemplifieras av den klassiska ”A stroke of genie-us” (med Christina Aguilera sjungandes över The Strokes komp) kräver en hel del yrkesskicklighet och kreativitet. Med Songsmith blir den här typen av remixande lika lättåtkomligt som karaoke, vilket kanske låter som en dålig sak, men kultur måste (precis som sport) ha bredd och elit.

Problemet är att det är olagligt. Upphovsrätten till det ackompanjemang som Songsmith skapar tillfaller rimligen personen som sitter vid datorn och drar i reglagen (i den mån kompositionen når upp till kraven på verkshöjd och originalitet överhuvudtaget), men mixar man ihop den med någon annans sångmelodi (skyddad enligt 1 § 3 p. URL) och -inspelning (skyddad enligt 46 §) blir det rimligtvis fråga om bearbetning av annans verk (4 §), vilket medför att Songsmith-användaren inte får sprida sitt verk utan sångmelodikompositörens godkännande. Särskilt usla songsmithifieringar (Den här versionen av Creep gör sig påmind) skulle kanske kunna anses som kränkande för originalkompositörens konstnärliga anseende (3 § 2 st URL).

Sammantaget leder detta till att den som tar sina första stapplande steg på väg mot producent- eller kompositörsrollen med hjälp av någon annans sånginspelning och Songsmith, och som vill visa upp detta för världen (vilket är ett jätteviktigt steg i början av sitt skapandet), begår upphovsrättsintrång. Det är bara ett exempel av många på att kreativt skapande idag allt oftare utgår från befintliga (upphovsrättsskyddade) verk. En upphovsrättslagstiftning som strävade efter att främja kultur på bredden skulle ha långt gående inskränkningar i orignalupphovsmannens ensamrätt för den här typen av återanvändande som inte direkt konkurrerar med originalverket. Svensk upphovsrättslagstiftning – med sin allt ålderdomligare uppräkning av godkända inskränkningar iupphovsrätten – har det inte.

Bonusfrågeställning: Vem har upphovsrätten till songsmithkompositioner som är baserade på finansiell data? Kanske Douglas Adams dödsbo?