Is this on?

Almost a year since my last post, so it’s time for a followup. And to mark the occasion, we will be switching the language of this blog to english.  The reason for my return to blogging, and also the subject of today’s post, is that I’ve been working with legal information in all it’s aspects a lot lately. And these matters are not necessarily specific to Swedish law.

The subject of todays’ post is an old text I wrote for the nordic yearbook of law and informatics last year. It’s a brief introduction to semantic web concepts, with examples and use cases pertaining to legal information.

I hope some of you will find the attached Legal information systems and the Semantic Web interesting and/or useful.

Det där metodavsnittet

När jag inte jobbar med att projektleda rättsinformationsprojektet (ny bloggpost!) så skriver jag som sagt min examensuppsats på juristlinjen. Eftersom jag har en teknikbakgrund sätter det sin prägel både på ämnet och själva metoden. Det traditionella för juristuppsatser är att man jobbar enligt ”traditionell rättsdogmatisk metod”, dvs man undersöker någon viss juridisk fråga inifrån systemet, dvs man håller sig till de regler vilka källor man kan åberopa, etablerade tolkningsmetoder m.m., och man gör det i syfte att ta reda på vad gällande rätt är (inte vad den borde vara). Det är inget superbra namn med tanke på hur negativt uttrycket ”dogmatisk” i allmänhet har en innebörd av bakåtsträvande och ovetenskaplighet. För det mesta så präglas inte juridisk forskning av det.

Min uppsats handlar dock inte om gällande rätt i någon specifik fråga, utan mer allmänt om en aspekt av det juridiska arbetet. Den går ut på att formulera och testa en relevansrankningsfunktion för juridiska söksystem. För att göra det så innehåller första delen en undersökning om vad vi menar med ”relevans”, inom juridik, informationsvetenskap och andra områden, och fortsätter med en kort genomgång av modeller för informationssökning (boolska modeller, vektorrumsmodeller, sannolikhetsmodeller, länkanalys) och de antaganden om relevans som man gör inom dessa modeller. Här vet jag inte riktigt vilken metod, om någon, som jag använder. Jag sammanfattar det andra har skrivit för att ge en heltäckande bild av dessa olika forskningsområdens historiska utveckling och nuvarande state of the art. I de delar som rör det juridiska relevansbegreppet kanske man kan säga att jag tillämpar rättshistorisk metod.

I den andra delen så beskriver jag andra befintliga försök att bygga informationssöksystem som på ett eller annat sätt tillämpar juridiskt präglade resonemang för relevansrankning, för att sedan introducera mitt eget. Det bygger på länkanalys och är väl egentligen inte så magiskt (en sorts enkel pagerank som istället för länkar utnyttjar olika sorters hänvisningar i domslut), men det som gör den intressant är att den testas på en ganska stort och intressant korpus (alla rättsfall i EU-domstolens arkiv, ca 10 000 dokument), dels att jag evaluerar systemets effektivitet med en mer traditionell relevansrankning (BM25) som baseline och en specifik läroboks bedömningar om vilka fall som är mest relevant i olika sammanhang som gold standard. Jag tror att man kan betrakta den här delen som jurimetrisk metod. I övrigt är det väl en ganska Poppersk syn på metoden: Ställ upp en falsifierbar hypotes, och försök sen falsifiera den.

Den sortens metod är svår att tillämpa på traditionella rättsvetenskapliga arbeten. Och rent allmänt är det inte mycket i den här uppsatsen som påminner om det som mina kursare har gjort eller gör. Vilket får mig att undra om det överhuvudtaget är en juridiskt examensuppsats jag skriver.

Lyckligtvis finns det, särskilt inom de rättsinformatiska sammanhangen, en hel del artiklar, uppsatser, rapporter och avhandlingar som är lika spretiga gränsöverskridande i sin omfattning. Jag tror jag tänker låta mig inspireras av dem när jag författar mitt metodavsnitt.