Staffan Malmgrens blogg

Idag blev jag uppringd av en person från domstolsverket, som hade sett lagen.nu. Personen i fråga var dock kritisk till att jag länkar direkt till rättsfallen på deras site; genom mina länkar hade nämligen Google hittat till rättsfallen och indexerat dessa. Det ansåg man var dåligt, då vissa referat kan innhålla personuppgifter, och om dessa indexeras kan dessas personliga integritet kränkas. Detta är grundproblemet, vilket jag har viss förståelse för.

Domstolsverket hade ursprungligen tänkt att Google och andra sökmotorer inte skulle kunna indexera rättsfallen genom att man valt en relativt komplicerad weblösning för att göra dessa tillgängliga, men då jag lade in direktlänkar på lagen.nu brast den förutsättningen.

Fråga uppstod om huruvida jag inte borde ha kontaktat domstolsverket innan, och även om min hantering kunde tänkas bryta mot personuppgiftslagen. Vad gäller att be om tillstånd innan man länkar har jag alltid tyckt att det är fullständigt fel. Välkommen till webben, det är så här den funkar, liksom. Vad gäller PUL så är jag relativt säker på att min behandling, som enbart befattar sig med den data som finns i varje domsluts detaljvy, inte faller under dess bestämmelser, då personuppgifter enbart kan förekomma i referaten.

Jag har, från tid till annan, funderat på att även behandla/lägga upp referaten, men valt att inte göra det just på grund av hänsyn till personuppgiftslagen. En lösning på problemet skulle vara att skaffa ett utgivningsbevis för lagen.nu så att YGL blir tillämplig; då gäller (enkelt uttryckt) inte PUL. Av flera olika anledningar är dock inte det aktuellt i dagsläget. Men det är ett ämne för ett inlägg någon annan dag.

Sedan i eftermiddag har domstolsverket valt att lösa problemet genom att stoppa in en restriktiv robots.txt på sin tjänst. Detta gör att jag inte, enligt den sedvänja som gäller på internet, får screenscrape:a tjänsten. Vilket jag naturligtvis tycker är dumt, inte minst med avseende på offentlighetsprincipen, och vilket leder till att listorna med rättsfall under paragraferna på lagen.nu gradvis kommer bli mer och mer irrelevanta. Jag har mailat en förfrågan om huruvida domstolsverket kan göra ett undantag i denna policy för mig, men inte fått något slutgiltigt besked.

Trots att slutresultatet, åtminstone som det ser ut nu, går lagen.nu emot, så tycker jag ändå att domstolsverket har handlat ganska rätt. Visst borde de haft en robots.txt uppe sen dag ett, och visst borde de göra undantag för min webrobot, och kanske borde man fråga sig vad personuppgifterna har att göra i domslutsreferat som ska vara anonymiserade, men nu har de iaf löst ett tekniskt problem med en teknisk, snarare än en juridisk, åtgärd. Alla tjänar på att sådana här riktlinjer uttrycks med kod, inte författningar.

In regards to the previously mentioned controversy around The Pirate Bay: The signature ‘Judas’, acting as legal counsel for TPB, argues that providing a link (in this case a .torrent file) to copyrighted material is not copyright infringement under Swedish law. He cites the verdict NJA 1996 s. 79 (which isn’t available on the web, so I haven’t read it) in his support.

However, from the context he gives, it seems to my non-legally-trained eyes that the verdict NJA 2000 s. 292 concerns a case which is much more similar to the TPB case. The verdict is about a case where a person provided links to MP3 files that were not hosted on his site (i.e. potential infringement of the second degree), and it ended in partial victory for the plaintiff. Any laywers well versed in Swedish copyright law reading this, please feel free to weigh in

On a different, but sort-of-related note, I was browsing around Nicklas Lundbergs blog some more, and found this interesting paper on the legality of search engines. Two examples in particular that interested me:

First, the quote [my translation]: “It’s not impossible - with regard to the things previously said - that [search engines] would never have come into existance if somebody had first consulted a legal expert” — food for thought.

Secondly, the (un-tried) argumentation that governement agencies should not try to restrict search engine access to their websites (through robots.txt or similar means), since it would violate the Swedish principle of free access to public records. It’s particularly interesting since Rixlex, the main repository of swedish law texts, does just that.