Månadens emusic-nedladdningar

Runt den 20:e varje månader refreshar mina emusic-downloads, vilket innebär några timmars lustfyllt vrakande bland alla plattor som finns på min ”saved for later”-lista (runt 90 stycken just nu) för att utröna vilka jag är mest sugen på att höra just nu. Den här månaden kom refreshen tidigt, och följande blev nedladdat:

En stadig bas av HC och metal (och klar övervikt av Relapseband), således, med lite utflykter åt andra håll (Jo, jag vet att M.I.A. precis släppt ”Kala” men jag brukar vara runt 18 månader efter hypen, så det är helt i sin ordning). De flesta av dessa för mig okända band har jag blivit tipsade om via 17 dots, som är en skitbra tjänst. Synd bara att de inte har någon i redaktionen som gillar arg musik, med tanke på hur mycket bra sådan det ändå finns på tjänsten.

Med detta sagt har jag blivit mer och mer besviken på emusic på sistone. Det saknas information om när nya plattor kan förväntas bli tillgängliga (jag väntar otåligt på Chapitre 7, exempelvis), många bolag har bara delar av sin katalog tillgänglig, bolag kommer och går (nu senast Epitaph) och många plattor (exv Donnas nya) är bara tillgängliga för amerikanska kunder. Jag inser att Emusic inte kan göra så mycket utan att få med sig bolagen, men de måste bli lite tuffare i förhandlingarna.

Idag introducerades för övrigt ljudböcker. Tyvärr måste man ha ett särskilt medlemsskap för att ladda ner sådana, och 12€/månad för att ladda ner en(1) bok känns inte riktigt lika bra bang for the buck som jag vant mig vid från emusic.

Det är bekvämligheten, dumbom!

Ed Felten kommenterar gårdagens WSJ-nyhet om att studenter vid amerikanska universitet, som har gratis tillgång till s.k. ”lagliga nedladdningstjänster” för musik (exv nya Napster) ändå väljer att antingen ladda ner via icke auktoriserade tjänster eller köper filer från ITMS — det måste ses som en ganska kraftig spik i kistan för stereotypen att fildelare är snåla jävlar som inte vill betala för sig. Det handlar inte om betalningsovillighet — det handlar om man vill ha ett system som drar största möjliga nytta av teknikens möjligheter, inte ett worst-of-breed-system som kombinerar alla nackdelar med fysiska exemplar, digital förgänglighet och fingranulerade restriktionsmöjligheter. Bekvämlighet, flexibilitet, framtidssäkerhet, och det faktiska ägandet (med vilken följer rätten att sälja sin musik i andra hand, eller låna ut den till en kompis) är minst lika viktigt som priset.

Eller, för att ta ett exempel. För en månad sedan släpptes Entombeds nya EP, ”When in Sodom”. Jag har inte hört den än. Den finns inte på svenska ITMS. Den finns inte på CDON downloads. På Homedownloads kommer jag inte ens in, varken med Firefox eller IE. Den finns inte ens på de vanliga nätbutikerna, ni vet de där old school-relikerna som säljer plastbitar. Gissa vad som är det bekväma alternativet?