Why I am not a piratpartist

(eller: En informationsekologiskt hållbar utveckling)

Inför EU-valet har den politiska debatten i mitt hörn av verkligheten
kunnat kokas ner till en fråga: Ska man rösta på piratpartiet eller
inte? Många personer har kommit ut som piratpartister på sistone,
några av de för mig mest inflytelserika är Oscar,
Jocke och
Hax. Men
som Rasmus
och Isobel
skriver är det skillnad på att rösta på piratpartiet och att vara
piratpartist. Jag tänkte redogöra för varför jag inte är det senare.

Lite har det att göra med att jag, som
deeped
, vill vara oberoende. Men också för att jag har ett problem
med vad jag uppfattar som en grundläggande piratpartistisk
värdering. Vi kommer till den, men för att vara heltäckande går jag
igenom huvudlinjerna i partiprogrammet.

Skyddat
privatliv
: Här finns det inte mycket att anmärka på det som står i
partiprogrammet. Jag sympatiserar helt med det kraftiga motståndet mot
all statlig massövervakning. Vem vill leva i ett
storebrorssamhälle?

Dock är PP ganska tyst vad gäller lillebrorssamhället — var ska
gränsen dras för hur enskilda ska få samla in, samköra och analysera
personuppgifter? Hur vill man avväga yttrandefriheten mot den
personliga integriteten? Ska man i detta göra någon skillnad på
fysiska och juridiska personer? På små eller stora företag? På syftet
att granska makthavare eller bevaka sina egna intressen? Ska
PUL/dataskyddsdirektivet göras strängare eller mildare? Hur ska
offentlighetsprincipen utvecklas? Vill PP förbjuda APB:s
insamling av IP-nummer
, Ratsits anonyma
personupplysningar
, Lagen.nu:s behandlande av
brottsuppgifter
eller Pether
Sörlings Citizen Intelligence Agency
?

Fri
kunskap
: Den här delen av partiprogrammet är tunn. ”Vi vill
ersätta patent med något som bättre främjar innovation”, tillsammans
med argument mot specifikt mjukvaru- och medicinpatent. Dock hittar
jag ingenstans någon idé om vad detta ”något” som patenten ska
ersättas med skulle vara (förutom en ide om att läkemedelsforskningen
ska bli helt statligt styrd
). I praktiken argumenterar partiet för
patentsystemets avskaffande utan att detta ersätts, därför känns
garderingen om en ersättning av ”något” innehållslös. Själv är jag
övertygad mjukvarupatentmotståndare, och ganska skeptisk till
patentsystemets innovationsfrämjande effekt i stort, men de närmast halmgubbiga
argumenten
som används i partiprogrammet övertygar mig inte.

Delad
kultur
: Här sympatiserar jag exempelvis med tanken om fri
sampling
. Att använda ett gammalt verk för att skapa ett nytt bör
vara fritt för privat och kommersiellt bruk (åtminstone så länge det
nya verket inte utgör ett substitut för det gamla). Kortare
skyddstider
är jag också helt för. Jag tycker dock att fem år är
att gå för långt, eftersom jag tror att många verkstyper har en typisk
kommersiell livslängd över fem år. Ta exempelvis en typisk TV-tablå:
Över hälften av alla serier och filmer som visas är gjorda innan
2004. Det faktum att de köps in, visas och drar tittare/annonsörer är
prima facie bevis på att de har en längre kommersiell livslängd. Jag
tror på en ensamrätt som är ca 15-20 år från första publicering, dvs
samma härad som patent har idag.

Men i det som för många är kärnfrågan, upphovsrätt i
icke-kommersiella sammanhang
, är piratpartiets ställning att den
ska falla helt utanför upphovsrättsregleringen. Gränsdragningen
kommersiell/icke-kommersiell är inte trivial att dra, men motsvarande
gränsdragning finns för de övriga s.k. industriella immaterialrätterna
(patent, varumärken, mönsterskydd etc) så det är inte
oöverstigligt. Men genom att säga att icke-kommersiell kopiering och
tillgängliggörande ska vara oreglerat så säger man att upphovsmannens
åsikt inte räknas
. Jag uppfattar detta som en grundvärdering i pp, se
exv Christian
Engströms uttalande
i DN:s chatt om att fildelning är något
fullständigt fantastiskt.

Och det är här det skär sig. Min åsikt är att fildelning är något
fullständigt fantastiskt när det sker med upphovsmännens (ev tysta)
samtycke — och endast då. Det är fantastiskt att fildela Unni Drougge och Advance
Patrol’s ”El Futuro”
, men det är inte fantastiskt att fildela Carina
Rydberg
och Advance
Patrol’s ”Aposteln”.

Varför är det inte OK att fildela ”Aposteln”, de har ju själva
tagit avstånd från TPB-åtalet och vill ju fildelas? Jo, för att de
frivilligt har skrivit på ett avtal som överlåter rättigheter till en
annan juridisk person. Därmed har de i praktiken avsagt sig
möjligheten att samtycka till fildelning av det verket. Jag har skrivit
lite om varför man bör respektera upphovsmännens avtalsfrihet
tidigare
, och även 138
är inne på ett liknande spår
. Av detta följer att det är
fullständigt irrelevant hur onda och/eller korkade skivbolag och andra
intermediärer är.

Den upphovsman som
vill
att dennes verk ska spridas har idag alla möjligheter att säga
det
. Men man kan inte äta kakan (skriva på långtgående
nyttjanderättsöverlåtelser) och ha den kvar (bli bestört när ens verk
dyker upp som slagträ i en process). Max
Peezay valde att behålla kontrollen
, Advance Patrol gjorde det
inte (men har nu insett vikten av att göra det).

Min åsikt grundar sig på ett långvarigt användande (och visst skrivande) av fri
mjukvara, där man tar ytterst seriöst
på licensieringen av det man skapar. Framförallt är det otänkbart att
använda någon annans verk på ett sätt som denne inte godkänt. Mängden
arbete som lagts ner på att skriva kod under
”rätt” licens
, eftersom den som
fanns hade ”fel” licens
, är gigantisk. Att bygga något ovanpå
befintliga verk i strid mot dess upphovsmäns önskningar är praktiskt
och moraliskt
förkastligt
. Även om jag kan ladda ner och använda Windows och
Photoshop gratis så vill Steve och Shantanu inte
att jag ska göra det. Jag respekterar deras vilja och betalar — eller
hellre: använder Linux och GIMP istället.

I längden är det nämligen bättre för
både mig och hela ekosystemet
att använda information och verktyg på de villkor som upphovsmännen satt upp. Om man bygger på öppna plattformar kan resultatet bli fantastiskt, om man bygger på stängda plattformar… not so much. Internet byggdes inte på piratkopiering, utan på öppna standarder, öppen källkod och öppet innehåll. Från detta härleder jag min upphovsrättsliga grundvärdering:

Att använda ett verk i strid mot dess upphovsmans vilja är inte
informationsekologiskt hållbart
.

Oavsett om du är privatperson eller ett företag. Och man kan inte tvinga fram en vilja hos upphovsmännen.

(Med detta inte sagt att upphovsmannens vilja ska räknas vad gäller
alla
handlingar som överhuvudtaget anknyter till dennes verk
, att
omfattande
integritetsintrång
är ett godtagbart sätt att bevaka samma
vilja, eller att man bör stoppa infrastruktur/verktyg som kan användas både med och mot upphovsmäns vilja).

Om ni läst Hax
invändningar mot PPs nuvarande partiprogram
så ser ni stora
likheter mellan hans och mina tveksamheter. Han väljer att gå med och
påverka inifrån, jag väljer att stå utanför och klaga — en approach
som säkerligen inte är lika produktiv.

Men man måste fokusera på vad man tycker är roligt, och jag varken
gillar eller är bra på att övertyga andra om mina åsikter. Jag tycker
det är roligare att skapa innehåll och
tjänster
.

Det digitala analoghålet

Jag var ute och joggade igår. Som bakgrundsmusik hade jag laddat min JOS-MP100 (old school!) med In FlamesCome Clarity”, inköpt på iTunes Music Store. Det funkade riktigt bra, men än så länge känns ”Soundtrack to your escape” vassare. Dead End, med Lisa Miskovsky på gästsång, är dock en riktig hit.

Om du hajade till av föregående stycke, och det inte var relaterat till min kassa musiksmak, är du förmodligen en äkta tekniknörd. Det jag gjort — spelat ITMS-inköpt musik på en icke-iPod — går ju inte, om man ska tro den vanliga rapporteringen kring Apple, iTunes och anklagelserna kring missbruk av monopolställning.

Min lösning är synnerligen lowtech – jag använde helt enkelt iTunes inbyggda CD-bränningsfunktion för att skapa en vanlig ljud-CD. Denna rippade jag sedan till MP3 med EAC. Som en bonus har jag musiken uppbackad tills nästa gång hårddisken kraschar. Detta steg – vilket vi kan kalla ett digitalt analoghål – avlägsnar den tekniska skyddsåtgärd som FairPlay-DRM-systemet utgör. Samtidigt försämrar det ljudkvalitén, eftersom ljuddatat måste[1] gå igenom ett ytterligare komprimeringssteg utöver den AAC-komprimering som filerna är kodade med vid köptillfället.
Men man bör notera att även om ITMS hade sålt musiken utan DRM hade jag inte automatiskt kunnat flytta musiken till min MP-100. Samma sak om jag hade kunnat använda hymn för att ta bort skyddet. Anledningen är att filerna som sagt är AAC-komprimerade. Det finns inga[2] digitala musikspelare förutom iPods som hanterar AAC-komprimering. Detta problem är dock mindre; det finns inte något som hindrar[3] spelartillverkarna att stödja AAC på samma sätt som nästan alla idag stödjer WMA, och man kan anta att om ITMS började sälja icke-DRMad AAC så skulle andra tillverkare än Apple börja stödja det.

En spännande fråga är dock om jag bröt mot 52 d § URL när jag brände ljud-CDn. Jag antar att det faktum att iTunes har, och alltid har haft, brännarfunktionen för ITMS-köpta låtar, är en indikation på att rättsinnehavarna gett sitt samtycke till kringgående av den aktuella skyddsåtgärden. Eller så kan man se det som att ett tekniskt skydd som det är möjligt att kringgå utan att man märker det omöjligtvis kan vara verkningsfullt, och att förfarandet därmed skulle falla utanför 52 b § 2 st.

[1] Såvida inte ens spelare klarar okomprimerad WAV, FLAC eller annat lossless-format, och har gott om lagringsutrymme.

[2] Såvitt jag vet — om du har en modell som stöds av Rockbox kan du eventuellt spela AAC på det viset.

[3] Förutom diverse mjukvarupatent, men såvitt jag vet är patentsituationen för AAC-dekodning inte mer snårig än för MP3 och WMA — jag kan ha fel här, dock.

Mjukvarupatentpatentlagstiftningsprocessen på väg åt rätt håll?

Enligt en nyhet i Computer
Sweden
ser det ut som EU-parlamentet har kommit med ett nytt
förslag till ny patentlagstiftning som begränsar möjligheterna till
mjukvarupatent. Det låter ju intressant, men två frågor infinner sig:
Vad betyder det? Och är det bra?

Som programmerare, och före detta småföretagare, är det kanske ingen
större förvåning att jag är emot mjukvarupatent. Jag har jobbat med
mjukvara som sålts på den amerikanska marknaden, och har därigenom
gått igenom ett antal amerikanska mjukvarupatent för att säkerställa
att vi inte av misstag gjort intrång i dessa. Det hela var ett massivt
slöseri med tid, som vi kunde ha använt till att göra produkten bättre
istället, men framförallt visar den på hur trasigt det amerikanska
patentsystemet är när det gäller mjukvara.

Poängen med patent är att en uppfinnare får ensamrätt till sin
uppfinning under en begränsad tid mot att han talar om för samhället
hur hans uppfinning funkar. I detta ligger ett antagande att det ska
vara omöjligt (eller åtminstone mycket osannolikt) att någon annan ska
kunna komma på samma uppfinning, oberoende av den första personen.

Mjukvarupatent bryter mot detta antagande — och inte så lite
heller. Det är i princip omöjligt att skriva ett icketrivialt lite
större program utan att bryta mot något amerikanskt patent. Och med
tanke på att bara Microsoft tilldelas mellan 10 och 20 nya
mjukvarupatent i veckan blir problemet bara värre med tiden. I
vårt fall hade vi turligt nog utformat vårt program så att det inte
bröt mot något av de patent vi hittade inom det område vi letade —
rörande tvåvägssynkronisering av kalenderobjekt som representerade
återkommande händelser — men vi kunde aldrig vara säkra på att vi
inte bröt mot något av de patent som vi inte granskat.

Men framförallt bryter de patent jag läst mot överenskommelsen mot
samhället i det att de inte talar om hur uppfinningen fungerar
— när man utvecklar funktionalitet i ett program räcker det inte med
att säga ”Programmet ska kunna representera en återkommande
kalenderhändelse” — man måste bryta ned funktionaliteten i så små
bitar att de går att uttrycka i kod. Texten i mjukvarupatent gör inte
detta. De motsvara vanligtvis en designspec på ganska hög nivå. Man
kan visserligen ha hjälp av patenttexten om man ska konstruera
liknande funktionalitet, men man kommer få göra en hel del kreativt
arbete själv, och det färdiga programmet kommer med största säkerhet
skilja sig ganska mycket från den som den ursprungliga uppfinnaren
gjort.

Det är som om James Watt’s patent på ångmaskinen i sin helhet hade
lytt ”Det här är en beskrivning av en ångmaskin. Den omvandlar
brännbart material till rörelse. Den använder ånga för att alstra
rörelsen.” — det är förvisso en korrekt högnivåbeskrivning av en
ångmaskin, men den räcker inte för att någon annan ska kunna bygga en
ångmaskin.

Hela den här utläggningen har inte mycket att göra med det förslag som
EU-parlamentet nu lagt fram, och det är inte särskilt originella
åsikter jag lagt fram. Åter till de ursprungliga två frågorna.

Vad betyder detta? Det första jag lägger märke till att det är just
parlamentet som lagt fram förslaget. Parlamentet har alltid haft en
rätt skeptisk inställning till mjukvarupatent, till skillnad från
ministerrådet som pushat hårdast för mjukvarupatent. Lagtexten som
parlamentet nu föreslår sägs vara närmast identisk med den de föreslog
2003, men som senare ändrats av framförallt ministerrådet. Det är inte
självklart för mig vad det här egentligen betyder för
lagstiftningsprocessen.

Är det bra? Tja, det är svårt att säga utan att analysera den
föreslagna lagtexten, som jag just nu inte har en aning om var jag
hittar. Det är förmodligen bättre än ministerrådets förslag, men det
innebär inte att det är bra.

Förhoppningsvis kommer FFII bena
upp de här frågorna inom den närmsta framtiden. Det har de alltid
gjort förut.

Quickies of the day

Since the process of blogging is still much to convoluted for quick
spontaneous posts, I’ll just keep collecting the interesting links for
the day in this Quickies format, and publish once a day. Or something
like that.

  • John Levine has an interesting
    analysis
    of the two Microsoft patents
    that’s been slowing down work on Sender
    ID
    . Of particular interest is that they try to patent spam filters
    (application number 20040181585, claim 48 and 49) (Via LawMeme)
  • Cedric Beust solicits job
    applications
    for Google. ”If you are reading this weblog, you are
    probably the kind of developer Google would like to hire […]”
  • Charles Miller has high
    praise
    for the Mac app Quicksilver. It sounds
    cool, I wish I could try it out. It’s very probable that I get a
    {Power,i}Book as soon as I start law school (gotta wait for that student discount). If you don’t know about
    the unix tool screen, you should
    check out his
    praise
    of that too. As a bonus, suggests that at least one of the
    star wars prequels should have been directed by Joss Wheadon. That
    would have been real interesting.
  • Xeni Jardin of Wired writes
    about
    experiencing zero gravity, thanks to newly started flight
    service Zero-G. Only $2950 +
    whatever it costs to get to Fort Lauderdale. I’m seriously tempted.
  • It looks that my favourite plucker
    converter
    , JPluckX,
    has been abandoned by it’s author, Laurens M. Fridael, in favour of Sunrise. However, this section
    in the faq worries
    me:

    Sunrise is a temporary project, made available for the
    purpose of letting users test the desktop tool for my upcoming offline
    web viewer, which will be a commercial product. Once my viewer reaches
    public beta state, the Plucker support will be removed
    entirely.

  • Slashdot links
    to a
    report
    from PriceWaterHouseCoopers, and says that it paints a
    picture of software patents as a threat to Europe’s innovative
    software industry. Now, I’m as much against software patents as the
    next raving lunatic open source-zealot, but first: The report mentions
    patents in like three places, and only one of them explicitly
    critizises software patents. In fact, the slashdot blurb contains the
    entire quote, so if you’ve read that, you don’t need to download the
    90+ page report. Secondly: If you compare the US software industry
    (has SW patents) with the EU software industry (does not yet have real
    SW patents), which of the two is more innovative and competitive?
    Honestly? I just think there’s better arguments to be made against software patents.
    As an aside, the report makes extensive use of the acronym
    ICT, which I’ve never heard of before. A quick googling seems to
    indicate that it stands for ”Information and Communication
    Technologies”, which I guess is a superset of plain ol’ IT. Has this
    acronym been around for long? In what circles?

Quickies of the day

Lately, I’ve only been blogging about what’s going on in my
world. Time to go through the last few days of blog postings that I
found interesting for one reason or another:

  • pHatidic writes
    about
    the fact that Wikipedia does work, despite all the
    theoretical arguments detailing why it cannot. It’s like the
    bumblebee
    , which by the law of physics cannot fly (well, actually
    of
    course they can
    ), but since the bumblebees have never taken even
    remedial physics, they are blissfully unaware of this fact.
  • At first, I thought Microsoft was patenting
    su
    . After further examination, it’s not as bad as it
    looks. Still, if you subscribe to the newly
    granted Microsoft patents RSS feed
    , you’ll get several examples each week
    of why software patentability is not a good idea.
  • Spamamusment continues
    to churn out brilliant
    spam-inspired comics
    .
  • A new beta of the next-generation
    windows shell (Monad)
    is out. I no longer have MSDN beta access,
    but I’m really looking forward to trying this out when it becomes more
    widely available. I just hope they focus as much on the accompanying
    programs as the core shell technology. If one has do download
    Monad-compliant utilities from all over the place, much of the value
    of the shell will be lost. I’m looking forward to see how the
    functionality of tools like sed and awk could be expressed in a .Net
    object environment.
  • Raymond is shocked to find out that Swedes are mis-using the right
    to sick leave
    . ”Everyone” has known that the sick-leave system is
    widely abused, but this is the maybe the first time that the
    politicans in charge admit it. But I’m mainly linking to this since
    I, like most Swedes, am deeply curious about how this country looks
    through the eyes of someone outside of it.
  • Scoble continues
    to act as the Kibo of the
    blogosphere. This post is yet another cheap attempt to get mentioned
    on his blog.
  • This story about scientific experiments with swimming in syrup has
    been seen everywhere today, but I first read it in jwz’s
    livejournal
    , as usual.
  • Cedric’s talking about his
    experiences after 6+ months of working with JDK 5.0. Interesting
    stuff.
  • Edward W. Felten has an interesting
    take
    on the recent story about online-poker-playing
    bots
    . ”There’s a sucker at every poker table, and if you can’t see
    him, it’s probably you”

And some links to interesting swedish blog posts. If you’re not a
swedish speaker, take a page from Raymond
Chen’s book
🙂

  • My friend and colleguage Erik has published his report on
    the state
    of the web security
    of swedish political parties. It has sparked
    some
    debate
    , and Erik has also published a follow-up
    article
    detailing why it’s important to fix security problems,
    even if they can’t be exploited right away.
  • Karl Jonsson writes about
    the latest controversy involving swedish bittorent site The Pirate Bay. The TPB guys
    come off more immature than ever in their email exchange with
    Uppsala Universitet. Those advocating stronger copyright protection
    must love TPB, since they provide so many examples of how
    irresponsible the filesharing community can behave.
  • Niklas Lundblad is holding a lecture about information security
    and philosophy, and has put up his slides with
    comments. Certainly a unique perspective on security, I would have
    loved to attend the lectures.