Rättsliga aspekter på serverns placering

Den uppsats jag nämnde i förra inlägget har nu blivit inlämnad, opponerad på och godkänd. Den behandlar alltså frågan om huruvida det spelar någon juridisk roll i vilket land man placerar sin server. Den korta sammanfattningen är att det mycket väl kan göra det, men att man inte kan undvika att omfattas av svensk lag bara genom att ställa servern utomlands. Att det i praktiken blir svårare att utreda är en annan sak.

Jag har fått flera förfrågningar om texten, så med benäget tillstånd av mina medförfattare Johan och Richard är här
uppsatsen i PDF-format.

Att hitta bland internationella normkällor

Jag sitter just nu och läser in mig på området barnrätt, framförallt i
boken ”Barnrättens
grunder
”, och slås av att det är ett område som i hög grad är
präglat av internationell rätt.

För att förstå barnrätt bör man förstå barnkonventionen,
Europakonventionen,
och ett antal andra konventioner, fördrag och andra
normkällor. ”Normkälla” är, för att prata programmerarlingo, en
superklass till subklasser som ”Lag”, ”Fördrag”, ”Konvention”,
”Kollektivavtal”, ”Branschsedvänja” och andra mer eller mindre
välspecificerade entiteter som talar om Vad Som Gäller<tm>.

Internationell rätt och folkrätt är ett intressant område. Det tar
lång tid att överhuvudtaget förhandla fram dokument som
barnkonventionen, och sen tar den långa processen med att få så många
stater som möjligt att ratificiera så mycket som möjligt vid. Om man
ska utreda ett rättsförhållande behöver man inte bara hitta
konventionen i fråga, man måste reda ut vilka länder som ratificierat,
när de gjorde det, vilka eventuella förbehåll de gjort, och om de
senare avträtt från konventionen. I värsta fall måste man ta hänsyn
till vilka språk dokumentet officiellt finns i, och om det kan finnas
en semantisk skillnad mellan dem. Finner man att någon av de
inblandade staterna brutit mot ett åtagande vidtar sen frågan om det
finns några sanktioner som kan användas.

Svensk lagstiftning framstår helt plötsligt som trivialt enkel i
jämförelse. Bara en sån sak som att alla författningar har en unik
identifierare(SFS-numret) gör letandet mycket enklare.

I Sverige har vi ett system för hur vi namnger och identifierar legala
dokument. EU har ett annat (eller flera stycken), FN har ett tredje,
WIPO har ett fjärde, ILO har ett femte… Samma normkälla kan gå under
flera namn (EUCD, INFOSOC eller 2001/29/EG,
Romfördraget eller EG-fördraget) och namnen är ofta ganska
intetsägande — förväxla för allt i världen inte Romfördraget
(grundläggande regler för Europeiska Gemenskapen) med EU’s Romkonvention (lagvalsregler
inom Europeiska Gemenskapen) eller WIPO’s Romkonvention
(upphovsrättsregler).

De dokument som dessa organisationer ger ut kan dessutom införlivas med
svensk rätt på tre olika sätt:

  • Fördragskonform tolkning — Riksdagen godkänner
    ratificierandet på grund av att innehållet anses stå i
    överensstämmelse med svensk lag. Gäller för exempelvis
    barnkonventionen
  • Transformation — svenska lagar skrivs eller ändras på så sätt att
    de uppfyller kraven i konventionen eller direktivet. Gäller för alla
    EG-direktiv och exempelvis ”Europarådets konvention om erkännande och
    verkställighet rörande vårdnad av barn samt om återställande av vård
    av barn”
  • Inkorporering — dokumentet lyfts in (översatt) som bilaga eller
    liknande till en svensk författning. Gäller för exempelvis Europakonventionen
    om de mänskliga rättigheterna
    (SFS 1994:1501, men konventionstexten
    finns inte med där) eller CISC

Allt det här sammantaget gör att det blir riktigt jobbigt att hitta
källtexten till de här normkällorna. Vilket i sin tur gör det jobbigt
att förstå texter som har fullt med referenser till dem. Det vore
smutt med en webtjänst som samlade ihop källtexter, på de officiella
språken, med ev. länkar till officiella URL:er, ordnat efter område
och/eller utgivande organ. Bara att leta rätt på länkarna till den här
texten tog en timme, och då hittade jag inte ens de svenska versionerna.

Hmm. Jag känner ett behov av ytterligare en framtida feature på lagen.nu