Avtalsdesign

Om du var på internet igår kan du inte ha missat lanseringen av Google Chrome, en ny webbläsare som är avskalad, illersnabb och riktigt, riktigt slick. Även om den saknar poweruserfinesser gör den det den kan på bästa tänkbara sätt, och processisoleringen är inte bara bra för användaren, den har också potential att göra webben bättre genom att den tydligt placerar skulden för dåliga websidor där den hör hemma. Om de får igång tredjepartsutvecklingen (det verkar inte ännu finnas något gränssnitt för att skriva tillägg) så att nån portar ad-block med mera livsnödvändigheter så kan det här bli min förstahandsbrowser.

Men i den snygga lanseringen gjorde man samma misstag som vi har sett så många gånger tidigare – man låter juristerna skriva ett licensavtal utan att sanity-testa det. Om man läser punkt 11.1 (tillsammans med 1.1) i framgår det Google får en användarlicens till allt material som skickas via läsaren (som den text jag skriver i wordpress administrationsgränssnitt just nu, om jag nu hade gjort det i GC). Språkbruket i artikel 11.1 antyder att den ursprungligen skrevs för användaravtal till googles onlinetjänster — och där är det ju rimligt att google får rätt att hantera och distribuera material som användaren sänder in, det blir ju lite svårt att bygga tjänsterna annars (vilket också sista meningen i punkten antyder). Men eftersom man i punkt 1.1 definerar även webbläsarprogrammet som en tjänst blir resultatet en betydligt mer omfattande upphovsrättsöverlåtelse än vad den typiske användaren kanske förväntar sig. Sen är det en annan sak att detta nog inte vad vad Google menade — de har knappast behov, eller ens möjlighet att överhuvudtaget se det material som jag skickar från min webbläsare till en tredjepartstjänst.

Den bästa summeringen av läget är nog den här bloggposten. Jag har inte hittat något officiellt förtydligande från Google, men så länge väljer jag att tro att det är ett misstag, enligt Hanlons rakkniv.

Tänk om bara Google hade läst min krönika i senaste Techworld! Där förklarar jag på ett tydligt och pedagogiskt sätt att även avtalsvillkoren är en del av användarupplevelsen.

Uppdatering: Det verkar vara på väg att fixas:

Ward admits that sometimes ”this means that the legal terms for a specific product may include terms that don’t apply well to the use of that product” and says that Google is ”working quickly to remove language from Section 11 of the current Google Chrome terms of service. This change will apply retroactively to all users who have downloaded Google Chrome.”

Back at fourth!

In march, I noticed that a google search for ”staffan” yielded my blog at 23th place, down from 4th. I am now happy to announce that I’m yet again the fourth most important ”staffan” on the web (at least on the US google.com). This might mean that Rasmus google-poisoning powers has worn off. I’m also number two in a search for ”malmgren”, which I think is an all-time high.

I think there’s some kind of executive desk toy that displays things like stock indexes and website load with real-life analog dials, that get their information from some sort of radio network (I remember reading about it in Wired somewhere). I’d like to have one of those hooked up to my google rating.

Ego-Google

If you google for ”staffan”,
this very blog comes up on fourth place. Since ”sam
yields Sam Ruby’s blog in fourth
place, I must be at least as famous. ”jamie” yields jwz’s
homepage
in seventh place, and ”raymond
yields Raymond Chen’s blog in eleventh
place, so I’m way ahead of those people. If I only could climb two slots, I’d be on
equal footing with Tim
Bray
, Rory
Blyth
, and Justin
Hall
.