Etikett: folkets jubel

Publicerat

Lansering av nya lagen.nu (plz RT!)

Efter fyra månaders intensivt arbete är jag oerhört stolt att få meddela att den nya versionen av lagen.nu, med lagkommentarer, nu ligger ute på https://lagen.nu/. Jag håller på att fila på ett pressmeddelande som kommer gå ut i morgon förmiddag (utkast).

Vi hade en avslutande workshop för projektet igår, där vi framförallt diskuterade hur vi skulle kunna ta vidare projektet, där många bra idéer kom fram. Det allra viktigaste är att nå ut till fler människor, både de som kan ha nytta av tjänsten och de som kan bidra till att göra den bättre (det är förstås ett stort överlapp på dessa grupper).

Ni som följer den här bloggen har nog redan läst vad det är vi har försökt göra och hur det har gått.

Nu behöver vi nå ut till fler. Känner du några jurister? Berätta för dem att det finns ett projekt där de kan göra världen bättre och utveckla sig själva samtidigt. Känner du några journalister? Berätta för dem att det finns ett gäng entusiaster som jobbar på att göra lagboken begriplig. Känner du några människor? Berätta för dem att det finns ett ställe där de kan läsa sig till sån juridisk kunskap som normalt tar 4½ år att arbeta upp. Umgås du inte med folk? Skriv något på din blog / skicka ett tweet / ändra din facebookstatus. Och länka gärna till lagar och paragrafer om du diskuterar lag och rätt på nätet.

Publicerat

Antagen till JURIX-workshop!

För några veckor sedan, mitt under brinnande konferensförberedelser, skrev jag och Christine Kirchberger ett paper om rättsinformation och semantic web, kallat ”Inbound links – picking the low hanging fruit from the semantic web”. Pappret handlar om begreppet hänvisningar i juridik och hypertext, och beskriver ett exempel på en tillämpning – hur man under varje paragraf i en lagtext listar andra paragrafer som hänvisar dit – som man kan realisera med extremt enkla medel (ett minimalt XSLT-stylesheet som använder sig av en superenkel SPARQL-fråga).

Nu har det blivit antaget till en workshop vid den anrika JURIX-konferensen, som detta år äger rum i Florens, och vi har blivit inbjudna dit för att på femton minuter redogöra för våra resultat (programmet finns här, vi talar under punkten ”Workshop on Legislative XML”). Efter att ha sysslat med rättsinformation i några år på hobbybasis är det otroligt kul att dels få samarbeta med en doktorand på området, dels få presentera vårt resultat i ett internationellt sammanhang. Nu ska jag bara tygla min nervositet (och motivera varför vi inte använt oss av Metalex som format).

Det hela äger rum nästa vecka, och förmodligen läggs även vårt paper ut någonstans på Jurix-webbplatsen då — återkommer med länk!

Uppdatering: Nu finns även workshopprogramet tillgängligt som PDF.

Publicerat

Lagen.nu 1.5 – äntligen klar

Nu har jag switchat över https://lagen.nu/ från den gamla ruttna koden till den glänsande nya versionen. Jag har även dokumenterat på utvecklingswebben så pass att det finns en möjlighet för någon annan att ladda ner och köra koden. Har ni följt den här bloggen vet ni ju redan vad som är nytt, både framför och bakom kulisserna, men erfarenheterna från utvecklingen skulle räcka till en helt ny serie postningar i stil med de jag gjorde vid den första lanseringen. Det kanske blir av, men nästa punkt på dagordningen är att förbereda den UppLYSning jag håller om en dryg vecka – där kommer tyngdpunkten ligga på RDF, men för att hålla nån sorts verklighetsförankring kommer jag prata mycket om hur lagen.nu funkar också, och framförallt på vilka problem som RDF har löst i utvecklingsarbetet.

Publicerat

Rapport från järnmannen

Var ska man börja? Kanske med den korta versionen: Kalmar triathlon gick bra,
jag kan numera titulera mig järnman,
och dessutom på en bättre tid än jag hade trott. Mer detaljerad
information inklusive varvtider finns här.

Men den riktiga historien är längre. Den började några timmar efter
att jag hade gått
i mål i New York Marathon förra senhösten – vi satt och åt
friterad segermåltid och jag föreslog, halvt på allvar, halvt på
skämt, att nästa utmaning borde vara en Ironman-triathlon. Tanken
växte sig starkare, och nån gång i januari bestämde jag mig. Jag
skaffade ett simkort och började lära mig crawla. Två, tre pass i
veckan blandades med löpning under den lyckligtvis rätt snöfria
vintern. När våren kom utrustades cykeln med tempostyre och racerdäck,
träningsmängden började loggas och ökas till fyra, fem, ibland sex
pass i veckan. I genomsnitt sju timmars ren träning per vecka under de
senaste fyra månaderna, eller det dubbla om man räknar med ombyte,
uppvärmning, stretching, transporter, analyser, funderingar och
planering. Och framförallt har slutmålet alltid funnits med någonstans
i bakhuvudet det senaste halvåret.

Så när jag stod på Kattrumpans badplats och väntade på att
startskottet skulle gå var jag nog så förberedd som jag någonsin kunde
bli. Det var inte så mycket början på en lång dag som sista steget på
en lång resa. De flesta stegen hade jag ju redan tagit. Men nervös var
jag ändå.

Simning – 3860 m på 1:33:36

Jag har cyklat och sprungit en hel del de senaste åren, men simningen
och jag är relativt nya bekantskaper. Utöver passen i simhallen har
jag kört en handfull pass i Källtorpssjön, men aldrig i öppet
vatten. Och aldrig tillsammans med flera hundra medtävlare. Jag
ställde mig längst bak i startfållan och försökte ta det lungt i
början, men till min förvåning simmade jag fortare än de flesta
omkring mig. De som ställde upp i öppna/motionsklassen hade vita
badmössor, medans de i tävlingsklasserna hade gula, och det var en
riktig egokick varje gång jag gick om en gulmössa. Det var inte lätt
att se bojarna vi skulle navigera efter, men lyckligtvis var det lätt
att hänga på andra simmare. Efter ett tag spred fältet ut sig och man
slapp att hela tiden trassla in armar och ben i andra, men om man
körde en lång stund utan att se någon annans fötter var det ett bra
tecken på att man var på väg åt fel håll. De tre varven gick
förvånansvärt smidigt – jag har bara simmat en så lång sträcka en gång
tidigare, och då kändes det i armarna på slutet, men här blev det
aldrig tungt. Det finns helt klart lite förbättringspotential i den
här grenen.

Cykling – 180,2 km på 6:08:06

Växlingen gick inte kanonsnabbt (00:07:30) — det var förvånansvärt
svårt att få på cykelhandskar på de ganska stela händerna. Då jag hade
glömt att smörja in mig med solkräm tog jag på mig den långärmade
cykeltröjan inför möjligheten att cykla sex timmar i stekande
sol. Till en början var det gott om medcyklister på vägen, nästan så
att det var lite svårt att hålla den tiometerslucka fram till
nästvarande cyklist som reglerna föreskriver. Under förstavarvet
tvingade jag mig att hålla ner farten genom att inte köra om andra
cyklister förrän jag legat bakom dem ett tag och tröttnat på deras
segkörande. Under andra varvet mojnade vinden och ersattes av en frisk
regnskur. Bra drag med långärmat! Min plan var att försöka ligga nära
30 km/h i snitt och att dessutom äta så mycket som möjligt inför
löpningen, och det funkade fint de första två varven. Benen var
oförskämt pigga och det var tur att andra cyklister tog det lugnt och
agerade bromsklossar. På det tredje varvet tunnades fältet ut, men
istället började benen kännas av litegrann, och för att inte helt ta
ut mig inför löpningen slog jag av något på tempot.

Löpning – 42192 m på 4:52:12

Även om jag gillar att simma och cykla är löpningen min
favoritgren. Det är så enkelt, så grundläggande, och de lyckokänslor
jag får när allt flyter på är härliga. Därför är det på sätt och vis
lite synd att löpningen ligger sist i en triathlon, så att man startar
med trötta ben och mest plågar sig fram längs vägen. Växlingen gick
någorlunda snabbt (00:03:38) och mycket riktigt var de första
kilometrarna mycket stelbenta. Men efter ungefär en mil började
stelheten i benen släppa och löpsteget kändes naturligare. Efter halva
distansen var dock tröttheten tillbaka på ett mer fundamentalt sätt,
och jag blev tvungen att ta några gångpauser. Inför tredje varvet hade
jag inte mycket kvar i kroppen, men slutmålet var så nära att jag hade
kunnat ta mig fram hoppandes på ett ben om det hade krävts. De sista
kilometrarna och bilden av målgången tog fram reservkrafter från någon
hemlig depå, och jag kunde öka farten och glida in med god marginal
under mitt ändå rätt ambitiösa tidsmål på tretton timmar. Sluttiden
med växlingar och allt blev 12:45:02 enligt den officiella tidtagingen
(även om jag har bildbevis på att det egentligen var 12:44:59), och
det är jag förstås grymt nöjd med.

När jag läser igenom texten oven ser jag att den är rätt torr och
livlös. Jag önskar att jag kunde förmedla mer av hur det kändes under
dagen. Tillfredsställelsen av att få röra på kroppen, nervositeten
över att något ska gå sönder, kicken av att känna att planeringen
hållit, resignationen i att bli tvungen att slå av på tempot,
överraskningen när krafterna kommer tillbaka, insikten i att förstå
hur långt man kan komma bara man bestämmer sig.

Men främst av allt glädjen. Det är något fundamentalt lyckliggörande i
att tvinga sig själv till gränsen av sin förmåga. Jag hade ett stort
leende under nästan hela dagen. Det var en överväldigande
upplevelse. Jag önskar att jag kunde förklara det, men jag tror att
man – liksom med så många andra upplevelser – måste uppleva det själv
för att förstå.

Även om triathlon är en ensamsport kan man inte göra en sådan här
grej utan hjälp. Stort tack till Erik som ordnade transport,
koordinarade hejarklack, liverapporterade och rent allmänt var spindeln i nätet för hela
resan, min familj som har hejat på mig under hela den här
triathlonsatsningen och reste hela vägen till Kalmar för att vara på
plats igår, Mårten och Anders som överraskade med att dyka upp i
hejarklacken lagom till cyklingen, Gustaf som gav bra draghjälp under sista varvet på löpningen, alla ni som följde min framfört
under dagen via nätet och hejade på, och alla som har lyckönskat,
pushat, kommenterat, undrat, eller bara stått ut med mitt
triathlonsnack det senaste halvåret. Tack!

Publicerat

That’s a load off my {mind,chest,back}

We’re taking a break from our ”the tech behind lagen.nu series (1,
2,
3,
4),
to bring you this information:

For those of my readers that cannot read swedish, see, or discern
text in really blurry pictures, the above images tells that I am
now officially qualified for law school, starting
2005-01-16. I had good
reason
to assume that I would qualify, but it’s still nice to have it in
black on white. Especially considering that tomorrow is my last day at
work. Now I can look forward to a full month of vacation without any
clouds over my head.

On a side note, the picture was taken with my new toy, a Sony Ericsson
P910i. This little device really is starting to grow on me. More
about it in a later post, as well.

Publicerat

Lagen.nu is now public

Finally, after many a late nights of coding, lagen.nu is now usable enough for me to
make it public. For new viewers, this is the hobby project I’ve been
working on during weekends and evenings for the last few months, and
it’s basically the entire body of swedish law, nicely formatted,
hyperreferences and linkable.

As an example, take a look at the official online edition of the swedish copyright law, (or the more nicely formatted version at Notisum) and contrast it with the one at lagen.nu

Things to notice:

  • The table of contents, simplifying navigation in large law
    texts.
  • The lenght and simplicity of the URL, making it feasible to input from memory, as long as you know the ID of the law (later on I will add some nice vhosting magic so you can input http://upphovsrätts.lagen.nu/, but that’s not finished yet).
  • The ”changelog” for each section, detailing when that law was
    changed, with links to transitional regulations and the preparation
    documents that led up to the law.
  • Links to prejudical verdicts for each section, where such are
    available. This is particularly important, since many parts of law are
    hard to interpret without the knowledge of legal practice.
  • The fact that each and every paragraph and section is directly
    linkable. For example, to refer to the second paragraph in section 26
    g of the copyright law, just use the URL http://lagen.nu/1960:729#P26gS2. Purple
    numbers     are used to make it easier to discover and create such
    direct links.
  • (This is my favorite part). Wherever there are inline references
    in the text to another paragraph or another law, direct links are
    created, so that you quickly can click around and find out the exact
    text of the referenced paragraphs. Or, for even quicker access, just
    hover with the pointer over the link to get a tooltip containing the
    first ten words or so.

Also, there’s of course RSS feeds. One for news about new features on the site,
and one that contains all new and changed laws, as
that information becomes public. I hope that the latter one in
particular will become useful for anyone that wants to keep up to date
on Swedish law.

Now, if don’t have an interest in Swedish law, lagen.nu won’t be of
much interest to you, but if you do, I hope that you will take a look
at it, and if you have any feedback at all (feature suggestions, bug
reports, lavish praise), please do mail it to me.

I have really no idea of what will become of the project, but since
I’m planning on starting law school at the start of next year, I will
probably add whatever features that could be usable for a student of
Swedish law.