Piratpartiet och åtalsimmuniteten

Dagens mest spännande utspel står Piratpartiet för när de utfäster sig att driva The Pirate Bay inifrån riksdagen om de kommer in i densamma. Det väcker många frågor (där den kanske viktigaste är hur de ska få OK från IT-avdelningen), men eftersom de i debattartikeln menar att de kommer vara immuna mot eventuella åtal:

Där [i regeringsformen] står att riksdagsledamöter inte kan stämmas eller åtalas för någonting som görs som en del av det politiska uppdraget.

I praktiken total immunitet för allt politiskt som görs på arbetsplatsen.

Jag tror att de drastiskt har överskattat omfånget av RF 4:8, som reglerar denna immunitet (min fetstil):

8 § Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig.

Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

Så om TPB-driftandet anses vara en gärning under utövandet av uppdraget behöver riksdagen stå nästan enig mot handlandet. Om PP kommer in och får den vågmästarposition de eftersträvar verkar det osannolikt (men kanske inte fullständigt otänkbart).

Är det inte under utövandet av uppdraget så krävs för att någon ska häktas att han/hon exempelvis erkänner brottet. Det verkar mycket sannolikt att det ska ske (erkänner handlingen, inte nödvändigtvis att det är ett brott).

Så frågan om åtalsimmunitet står och väger på om drift av TPB kan anses vara under utövande av uppdraget. Enligt förarbetena ska detta begrepp tolkas snävt och är begränsat till sådant som sker i riksdagens kammare, utskott, valberedning, krigsdelegation, riksdagsstyrelse eller utrikesnämd. I de två fall jag känner till där frågan varit uppe (1993/94:KU49 respektive 1999/2000:KU21) fann konstitutionsutskottet (som gör dessa bedömningar, såvida talmannen inte direkt avvisar frågan om åtalsmedgivande) att handlingarna hade utförts under utövandet.

Om PP skulle komma in verkar det alltså svårt att få immunitet för dess riksdagsledamöter om de uppfyller sitt vallöfte. Som utspel betraktat har det väckt viss uppmärksamhet, men jag undrar om man övertygar några andra än de redan frälsta. Den starka position man har som tillskyndare av rättsstatliga principer riskeras att urholkas. Även om jag inte är piratpartist så tycker jag en sådan utveckling vore synd.

Bloggosfären, politikerförakt och källkontroll

Dagens stora mediagrej har varit EU:s förslag att kräva registrering
och avgifter från bloggare. Det har varit på diskussion i bloggvärlden
under den senaste veckan, och idag tog gammelmedia upp pucken (såhär
efter FRA-bloggbävningen vill de väl vara lite snabbare på banan),
vilket lett ytterligare bloggdiskussioner om förslaget.

I det blogginlägg som väl är inlägg zero för diskussionen skriver Hax

  • Alla bloggar skall registreras / licensieras av staten.
  • Det skall bli lättare att komma åt bloggare juridiskt.
  • Myndigheterna kan reglera innehållet på din blogg.

I efterföljande diskussioner nämndes även att EU vill avgiftsbelägga
bloggande. Sammantaget skulle förslaget bryta mot EU:s
subsidiaritetsprincip, europakonventionens krav på yttrandefriheten,
svenska grundlagens censurförbud, med mycket mer. Och det är ju
fullständigt horribelt.

Om det hade varit sant. Men det är det inte. Den rapport som alla
hänvisar till är 2007/2253(INI), men uppenbarligen läser jag den inte med samma sorts glasögon som resten av bloggosfären. Den punkt som skulle kunna tolkas som
att den handlar om registrering är punkt 9, men den lyder:

9. Europaparlamentet föreslår att bloggarnas rättsliga och allmänna
ställning ska klargöras och uppmuntrar en frivillig klassificering av
dem utifrån deras författares och utgivares yrkesmässiga och
ekonomiska ansvar och intressen.

Notera ”frivillig”. Inte tvång. VARFÖR man skulle vilja frivilligt
registrera sig framgår inte — Mikkos uttalande i DN tyder på att hon
hoppas på att en sån klassificering ska utgöra en
kvalitetsstämpel. Det verkar väl sådär sannolikt, men det punkten
säger är att EU uppmanar till transparens.

Mikkos uttalande ”Om en bloggare förolämpar eller manipulerar så
kommer vi att veta vem som står bakom bloggen” förutsätter ju en
registrering/kontroll, men det framgår inte från sammanhanget om hon
vill att det ska gälla alla bloggare eller bara de som fått en
”kvalitetsstämpel” (artikelns uttryck) genom klassificering.

Man bör också uppmärksamma att punkten om klassificering fallit
bort från förslaget inför Europaparlamentets utskott för kultur och
utbildnings omröstning, enligt DN. Jag har försökt jaga rätt på texten
i sin aktuella lydelse, men EU-dokumentationen är för mig (som ändå
har läst europarätt 4 p och har ett intresse för rättsinformation)
ogenomtränglig.

Den punkt som skulle kunna peka på en avgiftsplikt är punkt 7, men om
man läser hela punkten och motiveringen framgår det att det rör
avgifter för gammelmedia att återanvända användargenererat innehåll.

Europaparlamentet föreslår att avgifter som står i proportion till det
kommersiella värdet på det användargenererade innehållet införs,
liksom etiska koder och användningsvillkor för användargenererat
innehåll i kommersiella publikationer.

Något stöd för slutsatsen att myndigheterna ska få reglera
blogginnehållet hittar jag överhuvudtaget inte. Det närmsta är väl
punkt 2:

Europaparlamentet föreslår i det sammanhanget att
självständiga medieombudsmän tillsätts i medlemsstaterna.

Notera ”självständiga”.

Lika imponerad som jag var av svenska bloggosfären veckorna fram
till FRA-beslutet, lika besviken har jag varit på den
efter. Politikerföraktet må vara mer välförtjänt än på länge efter
FRA-beslutet, men var är de kritiska resonemangen? Var är analysen?
Var är källkritiken? Det verkar som man misstror allt politiker säger
till den grad att man läser ”tvång” där det står ”frivillighet”. Cred till Hans Lind som
faktiskt läst rapporten. Även gammelmediarepresentanten Aftonbladet har en mer balanserad rapportering.

Med det sagt är jag inte för förslaget. De problem som rapporten
målar upp håller jag helt enkelt inte med om är några problem
(möjligtvis med undantag om mediaägarkoncentrationen — men den ska
man väl tackla med EU:s konkurrensregler), och förslaget är i bästa
fall meningslöst. Pressmeddelandets uttalanden har en anda av att spretigheten i bloggvärlden är ett problem, om inte nu så åtminstone potentiellt, och att det är EU:s sak att lösa det. Det är det inte, och det är det inte.

Förslaget kan sågas på sina egna meriter — man behöver inte tillgripa halmgubbeargument för att argumentera mot det.

Nätverksneutralitet

En debatt som förts med växande intensitet det senaste halvåret är den om nätverksneutralitet — enkelt uttryckt, ska infrastrukturleverantörer få prioritera eller diskriminera datatrafik från olika tjänsteleverantörer (eller olika protokoll, eller andra kriterier) allt efter eget huvud, eller ska staten reglera området och sätta ramar för hur näten hanteras?

Även om det i grunden är en fråga om statlig inblandning eller företagsfrihet (och därmed har en komplex ekonomisk/juridisk karaktär) är den faktiska nätverkstekniken viktig. Det är talande att många mycket tekniskt insatta personer, som vanligtvis tenderar att vara skeptiska till statlig inblandning, är för nätverksneutralitetslagstiftning (från ett immaterialrättsperspektiv är Lessigs liknelse mellan Fair use och nätverksneutralitet också intressant).

Därför är det bra att Ed Felten (igen!) samlat sina bloggpostningar i ämnet från det senaste halvåret i ett tiosidigt, relativt lättläst paper som inte tar ställning i den politiska frågan (åtminstone inte direkt) utan bara reder ut vad nätverkspriotering/diskriminering innebär och vad det kan få för effekter i olika sammanhang. Om rätt personer läser det kanske vi slipper höra någon svensk politiker stå i riksdagen och förklara att Internet, det är en serie tuber.

Lessig on Edwards

Interesting debate
between Lawrence Lessig and
William Tucker about John Edwards and how his background as a trial
laywer will affect the American public and the election. Best quote
is about Kerry, though:

Most of us believe our government lied to get us into
the war; most believe it has lied about its prosecution of the
war. Based upon the facts, Kerry is now critical of a war he supported
at the start.

This is not flip-flopping. It is evidence of a functioning brain. When
you learn that the premise of your action was false, you should
rethink your action.