Lagkommenteringsprojektet: Skrivfasen avslutad

Det har varit ganska tyst på bloggen om lagkommenteringsprojektet (det
mesta har stått på mailinglistan). I förra veckan gick vi dock imål
med en viktig milstolpe, som är värd att uppmärksammas.

Under sommaren och hösten har vi som sagt ägnat oss åt att skriva
kommentarer/förklaringar till/av de viktigaste lagarna och juridiska
begreppen. Eller rättare sagt, mina begåvade projektmedlemmar har
skrivit och jag har projektlett efter bästa förmåga, samt skruvat på
tekniken.

Skrivperioden avslutad

Enligt projektplanen skulle projektet ha tre faser. Den första fasen
var teknikutveckling, då jag klistrade ihop en mediawikiinstallation
med en Sesame-server och använde det hela för att bygga en pipeline
från wikimarkup till RDF-triples till ihopvävda lagtextkommentarer.

Den andra fasen var skrivandet, och den löpte från första juli till
sista september, dvs förra onsdagen. Att få projektleda det arbetet
har varit något av det roligaste och mest utmanande jag gjort.

Den sista fasen utgörs av utvärderande och framtidsplaner, och löper
nu. Vi har lagt ner våra pennor/tangentbord och ska fundera över den
här proof-of-concept-kommentaren vi har skapat, framförallt om den har
blivit det vi ville att den skulle vara, dvs användbar. Vi ska också
försöka komma på hur vi kan ta den vidare.

Omedelbara intryck

Jag har ju följt de enskilda skribenternas arbete på nära håll. Min
första reflektion är att låta tretton personer skriva i genomsnitt
53,5 timmar vardera ger ett mycket bättre resultat än om jag hade
låtit en av dem skriva i 700 timmar.

Visst har varje individ en viss startsträcka innan man kommer igång,
och visst blir resultatet lite spretigt med varje skribents enskilda
stil, men tretton personer har sammanlagt så mycket mer kunskap och
idéer än vad en enskild person har.

Den andra reflektionen är att samtliga deltagare har på ganska kort
tid lärt sig arbetssättet och verktygen. Visst har det varit en del
frågor och problem (inte minst för att de fått jobba med en plattform
under utveckling, som kraschar då och då), men på det stora hela har
alla lyckats lära sig både grundläggande Mediawiki-hantering och de
ganska specifika reglerna vi har kring lagkommentering.

Kvantitet

I skrivande stund har det skrivits kommentarer till sjutton lagar,
beskrivningar av 523 juridiska begrepp, 144697 ord, 1091160 tecken
vilket, om man skulle skriva ut det, motsvarar ungefär 436 sidor. På
700 skrivtimmar motsvarar det en sida på 1 timme och 36 minuter. Nu
misstänker jag att en del deltagare ägnat betydligt fler än sina
rapporterade timmar åt skrivande, men det är ändå en riktigt bra takt,
rent kvantitetsmässigt.

Kvalitet

Men att vi skrivit mycket är ju inte så intressant om vi inte dessutom
har skrivit bra och rätt. För att utvärdera det håller just nu en
mottagargrupp bestående av icke-jurister att gå igenom
materialet genom att lösa en serie juridiska frågeställningar
med lagtexten och kommentarerna som enda hjälpmedel.

Vad gäller själva språket är det en konst att skriva kort,
lättfattligt och exakt. Många av skribenterna har sagt att det
varit svårt att komma ifrån det vanliga juridiska språkbruket som man
blir marinerad i under utbildningen. Om juristertvingas välja mellan
att skriva kort/enkelt och att skriva exakt så kommer de flesta välja
det senare. Så även i det här projektet, vilket jag tycker är helt
rätt – det hjälper inte hur enkel och kort informationen är, om den är
felaktig eller missvisande. Att skriva kortare och enklare utan att
något går förlorat är dock en färdighet man kan öva upp. Här har de
flesta skribenter blivit bättre med tiden.

lagrumshänvisningar

Vid sidan av skrivarbetet har jag även gjort lite teknikutveckling. En
sådan sak är inkommande lagrumshänvisningar, som jag skrivit om
tidigare. En viktig användbarhetsaspekt i hur dessa inkommande
hänvisningar visades fixades dock först igår – se nedanstående
skärmdump för en före/efter-jämförelse (klicka för större).

lagrum

Nästa steg

Novembers arbete går främst ut på att utvärdera vad vi gjort, dels
genom mottagargruppens utvärdering, dels genom en avslutande workshop
nu på lördag. Men vi ska också ta nästa steg för att ta det här
projektet vidare.

Ett urval av frågor som vi borde ha något svar på: Idag är projektet
ingen egen juridisk person, utan drivs av mig som privatperson. Det
kanske borde drivas i form av en idell förening, en stiftelse, eller
ett aktiebolag? Ska verksamheten vara nollbudget, icke vinstdrivande,
eller kommersiellt? Ska vi försöka få folk att skriva helt och hållet
på sin fritid, eller ska vi försöka få medel till lön för de som
skriver. Hur ska vi i så fall få in medel, och vad kan vi tänka oss
att gå med på för att få dem? Ska vi göra det enkelt för vem som helst
att bidra, eller ska vi ställa några krav på den som vill bli
skribent? Hur når vi dem som kan tänkas vilja skriva? Ska vi
kvalitetsgranska i förhand, efterhand eller inte alls? Vad är best
case scenario om vi tittar två år i framtiden? Hur bra måste
resultatet av vårt arbete vara för att det alls ska vara värt att
syssla med? Och vilka ingår i ”vi”?

Om du har åsikter om lagen.nu och ovanstående frågor får du gärna
delta på workshoppen, även om du inte skrivit i
lagkommenteringsprojektet. Hör av dig till mig i sådana fall. Om du är
icke-jurist som vill hjälpa till att utvärdera lagkommentarerna får du
också gärna höra av dig.

2 reaktioner till “Lagkommenteringsprojektet: Skrivfasen avslutad”

  1. Som en datanörd till en annan reagerar jag på diktomin mellan kort/enkelt och exakt. I min värld är en kort/enkel text i praktiken alltid den mer exakta, även om det naturligtvis finns undantag. Uppfattar du verkligen textarbetet så?

  2. Nja, även inom juridiken är den ideala texten kort utan att förlora i exakthet (”Att skriva kortare och enklare utan att något går förlorat är dock en färdighet man kan öva upp”), men det är svårt.

    Man kan väl jämföra med att skriva kod – en naiv lösning på ett icke-trivialt problem kanske blir 50 rader. När man har mediterat över problemet och förstått dess zen kan man kanske lösa det på tio rader (som vanligtvis är både effektivare, mer läsbara och vackrare än den ursprungliga lösningen). Men det kräver mycket jobb för alla utom de mest gudabenådade programmerarna.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.