Dumma grafexperiment 3 (nu lite smartare)

Närhelst jag försöker ordna upp saker och ting i kategorier dyker alltid Jorge Luis Borges fantastiska djurtaxonomi upp i bakhuvudet:

”Djur kan delas in i
a) djur som tillhör kejsaren,
b) balsamerade djur,
c) tama djur,
d) spädgrisar,
e) sirener,
f) fabeldjur,
g) hundar som springer fritt,
h) de som ingår i föreliggande klassifikation,
i) djur som uppför sig som galna,
j) oräkneliga djur,
k) djur målade med en mycket tunn kamelhårspensel,
l) etc,
m) djur som just haft sönder en kruka,
n) djur som på långt håll ser ut som flugor.”

(Borges påstår i sin text att listan härstammar från det kinesiska uppslagsverket Heavenly Emporium of Benevolent Knowledge, men det verkar mer sannolikt att han hittat på den själv. Ovanstående översättning är hämtad från det till synes fantastiskt tråkiga europaparlamentsbetänkandet 2002/2140(INI)).

Att försöka beskriva världen i hierarkiskt ordnade kategorier är egentligen inte möjligt. Kategorisering kan till och med vara skadligt om det begränsar vårt sätt att tänka, eller befäster ojämlikheter. Men ändå har vi en stark drift att ordna allt vi vet så att var informationsbit är på sin plats.

Inom juridiken ordnar man ofta upp kunskapen i rättsområden. Det finns två stora områden (civilrätt och offentlig rätt), som vart och ett har ett antal underområden. Det här hjälper oss att skapa en ändamålsenlig och samtidigt förutsägbar rättstillämpning. Det är helt olika principer som gäller för exempelvis bevisbördor eller lagtolkning inom avtal (civilrätt) jämfört med straffrätt (offentlig rätt). Men samtidigt finns det fall där verkligheten inte riktigt vill inordna sig i den enkla trädstrukturen — fastighetsrätt har både civilrättsliga och offentligrättsliga inslag, till exempel).

Inom lagkommenteringsprojektet så kategoriserar vi allt vi skriver i de olika rättsområdena. Ett visst begrepp kan tillhöra fler än en kategori — vårdslöshet är ett viktigt begrepp inom både straff- och skadeståndsrätt.

Även själva kategorierna kan kategoriseras – så skadeståndsrätten är en del av obligationsrätten, som är en del av förmögenhetsrätten, som är en del av civilrätten. Och vad får vi då? Jo, en stor härlig graf (klicka för större):

Kategorisering

Grafen skapas dynamiskt av MediaWiki-pluggen Graphical Category Browser, med GraphWiz i botten. Kolla in den senaste versionen direkt på wikin.

Det finns förstås mycket att säga om just den här kategoriseringen. Jag har utvecklat några tankar på mailinglistan. Om du har några kommentarer, skriv dem gärna där. Eller här nedanför.

Lagkommenteringsprojektet, första veckan

Nu har lagkommenteringsprojektet
varit igång en vecka. Vi kickade igång förra lördagen med en förmiddagsworkshop,
och efter det har alla jobbat på distans och kommunicerat framförallt
via vår mailinglista.

Ungefär hälften av deltagarna har kommit igång och börjat
skriva. Kommentarerna för Brottsbalken, Offentlighets- och
sekretesslagen
, Ärvdabalken, Avtalslagen och Rättegångsbalken växer
fram, paragraf för paragraf. Kolla Senaste ändringar för att få en
bild av aktiviteten.

Vi jobbar även med beskrivning av juridiska begrepp – juridiken är ett
område fullt av begrepp som är mer eller mindre obegripliga för den
oinvigde — du kanske känner till offentlighetsprincipen, men visste
du att det fanns två sådana principer med olika innebörd? Och vet du
vad en jurist menar när denne pratar om tradition?

När vi skriver själva lagkommentarerna försöker vi att använda de
begrepp som faktiskt används av jurister. Själva språket är ett
viktigt verktyg för den som vill förstå juridik. Av det följer att vi
måste förklara även viktiga begrepp, så att läsaren kan hänga med i en
diskussion om talerätt och partshabilitet. Och
eftersom vi gör det på nätet med wikiteknik så hyperlänkar vi förstås kors
och tvärs
.

Det är fortfarande många veckor kvar av projektet, och det mesta
återstår att skriva, men vad gäller en av de viktiga frågorna kring
pilotprojektet – kan man använda wikiteknik för att skriva sånt här
kommentarsmaterial överhuvudtaget? – ser det just nu mycket ljust ut.

Nästa steg är att ta reda på om de texter vi skapar faktiskt gör det
enklare för den intresserade allmänheten att ta reda på sina juridiska
rättigheter och skyldigheter. Det kommer vi utvärdera i slutet av
projektet under oktober månad. Är du en i den intresserade allmänheten
(dvs icke-jurist) och vill hjälpa till genom att svara på ett gäng
frågor? Hör av dig!