Staffan Malmgrens blogg

För några veckor sedan skrev jag min näst sista tenta på juristlinjen, i processrätt. Jag skulle egentligen skrivit den för två år sedan, men det är en sån tenta som blivit släpande. I vanlig ordning konspirerade verkligheten med andra åtaganden, så jag fick absurt lite tid på mig för att tentaplugga. I princip satte jag igång på allvar den 1:a januari, tentan var den 12:e, och under samma period hade jag ett PM att bli klar med samt undervisning att hålla. Så jag fokuserade på tentaförberedelser enligt den instuderingsmetod jag använt, och den fungerar skrämmande bra.

Metoden är anpassad efter mina svagheter (rastlöshet, tveksam arbetsmoral) och styrkor (lättja/otålighet/hybris samt kategoriseringsmani), så den kanske inte funkar för dig. Metoden går ut på att plocka isär den struktur som ämnet enligt den kursansvarige har, och sätta ihop en ny struktur som passar dig bättre. Det låter kanske komplicerat men är hur enkelt som helst. Du börjar med ett tomt ark (eller snarare en tom fil) och slutar med 20 sidor som sammanfattar ämnet på ett för dig begripligt sätt.

Först plockar jag ut en handfull fakta från nån del av kursen – säg, rekvisiten för häktning. Jag plockar ut enskilda begrepp — “minst 1 års fängelse i straffskalan” (1 st), “skäligen misstänkt”, (1 st), “erkännande är sannolika skäl för misstanke” (litteraturen), “flight risk” (1 p), “kollusionsfara” (2 p), “recidivfara” (3 p), “obligatorisk häktningsgrund” (2 st), “erkännande utesluter kollusionsfara” (litteraturen) — och sätter ihop dem till en beskrivning som är lätt för mig att följa, samt sorterar in den under en lämplig rubrik:

Häktningsyrkande – vad måste vara uppfyllt?

• Brottet ska ha 1 års fängelse i straffskalan
• Personen ska vara på sannolika skäl misstänkt (”skäligen misstänkt” räcker inte)
  • Om någon erkänner ett brott är detta sannolika skäl att misstänka densamme för brottet (24:1, “misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad”)
• Och en särskild häktningsgrund enl punktlistan i 24:1 1 st) föreligger:
  • 1. Flight risk
  • 2. Kollusion – föreligger inte vid erkännande
  • 3. Recidiv
• Eller om obligatorisk häktningsgrund (minst 2 år i fängelse, 24:1 2 st) föreligger

Sen plockar jag ut nästa handfull av fakta och upprepar tills jag gått igenom det mesta materialet. Så långt inte särskilt märkligt, men det finns ett par saker att tänka på.

Se till att formulera om materialet på ett sätt som passar ditt tänkande. Fastna inte i de uttryck och idiom som lagtext eller kurslitteratur använder (i ovanstående har jag använt “flight risk” istället för “risk för att han avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff”, dels för att det blir kortare, dels för att det får mig att tänka på passionerade försvarsadvokater som argumenterar för sin klient i amerikanska TV-serier).

Ta inte med allt som finns att veta om frågan (i ovanstående har tar jag inte upp proportionalitetsprincipen (3 st), spärren mot häktning (4 st) vid antagligt bötesstraff eller krav på särskilda skäl om häktningen kan antas medföra men (24:4)). Du kommer komma tillbaka till frågan senare, genom någon annan handfull fakta längre fram.

Var så slumpmässig som möjligt när du betar av fakta. Börja inte på lärobokens första sida eller med den första föreläsningen. Slå upp boken nånstans mitten eller välj en föreläsningsslide på måfå. Kursansvarige måste börja lära ut delarna i någon viss ordning, läroboken likaså, men om du avviker från den tvingas du jobba själv med att skapa struktur. Vilket är hela poängen med metoden.

Var inte rädd för att skriva fel. Är du inte säker på din beskrivning, skriv “(?)” efteråt. För eller senare kommer du tillbaks till frågeställningen utifrån nya fakta, och då kanske du kan räta ut ditt eget frågetecken då. Låt inte osäkerheten sakta ner ditt tempo nu. I en typisk kurs finns det kanske 50 – 200 delfrågor av samma omfattning som häktningsgrunderna ovan, och du hinner inte lägga en halvdag på att reda ut alla frågetecken direkt.

Kategorisera och strukturera fakta allt eftersom. När du hållt på ett tag kommer du upptäcka att den struktur som du börjat på inte kanske passar – ett fråga borde kanske delas upp, en annan visar sig vara ett specialfall av en mer generell fråga. Då är du på rätt väg. Flytta runt textsnuttar, slå ihop och dela upp tills strukturen känns bra igen. Försök strukturera materialet på ett sånt sätt att det hjälper dig att besvara frågeställningar, med checklistor och flödesscheman.

Bra ställen att hämta fakta från är svarsmallar till gamla tentafrågor, föreläsningsslides och -anteckningar samt seminarieuppgifter. Undvik dock i möjligaste mån att fastna i kurslitteraturen – har du inte läst den vid det här laget är det för sent. Använd den som uppslagsverk, men försök inte läsa ingenom den från början till slut.

Eller kortare uttryck: Jobba slarvigt, ofullständigt och slumpmässigt. Försök inte skapa den perfekta strukturen från början, utan annama den ordning som verkar vettig efter ett tag, och överge den när den inte längre verkar vettig.

När de grova dragen av din nya struktur börjar kanske du har en 5-15 huvudavdelningar, vart och en med ett antal underavdelningar. Då kan det vara läge att försöka använda det för att besvara tentafrågor. Använd inte lagbok, rättsfall eller kurslitteratur, utan bara din egen text. Täpp till luckorna i din struktur allt eftersom frågeställningarna avslöjar dem.

Du är klar när du inte längre hittar fel i din övergripande struktur, och börjar få svårt att hitta fakta som du inte redan sorterat in. Förmodligen kommer din struktur inte skilja sig så mycket från den struktur som den kursansvarige eller läroboksförfattaren använder. Men eftersom du byggt den från grunden förstår du bättre varför den ser ut som den gör.

Såhär ser det ut när jag börjar. Klicka på “nyare version” några gånger för att få en bild av hur mer och mer fakta tillkommer och hur strukturen (i innehållsförteckningen) kompletteras. Jag använder alltså en wiki som mitt verktyg (som bland annat har fördelen att göra hierarkin i strukturen tydlig), men du kanske föredrar något annat. Du bör dock använda något som gör det enkelt att strukturera om materialet – den här metoden funkar inte med papper och penna. Möjligtvis en stor anslagstavla och en massa postitlappar.

NB: Att skriva bra tentor är inte samma sak som att vara duktig i ämnet. Jag kan ett fåtal rättsområden bra – statsrätt, it-rätt och upphovsrätt – och inget av dem var jag särskilt bra på när jag skrev tentorna. Enda anledningen att jag nu tycker att jag är bra på dem är att jag jobbat vidare med dem efter att kursen avslutats, eftersom de är roliga. Ovanstående metod gör dig bara bättre på att besvara tentafrågor. För djup förståelse av ett ämne krävs mer än den här rätt ytliga formen av kunskapsstrukturering. Samtidigt tror jag inte man kan bli riktigt bra på ett ämne om man inte har åtminstone ifrågasatt dess etablerade struktur.

Tags: howto, informationsmodellering, Juridik, studier

This entry was posted on Friday, January 30th, 2009 at 14:03 and is filed under misc, studying. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.