Post-konferens-förkylning

I början av veckan var det dags för den konferens som jag och övriga på IRI jobbat med sedan början av året. Den sista tiden har det mesta kretsat kring konferensen, och det hela avlöpte utan några större katastrofer. De seminarier och föreläsningar jag hann gå på var mycket givande, och minglet i pauserna var också väldigt trevligt. Kort sagt succé!

När jag jobbade i IT-branschen var det inte ovanligt att jag insjuknade i förkylning dagen efter ett stort projekt levererats – gissningsvis då den stress som byggts upp under projektets slutfas tog effekt först när stressen släppte. Som student har jag inte drabbats av fenomenet, trots att det finns gott om tillfälle att stressa upp sig inför varje tenta. Kanske är skillnaden att en misslyckande inför en tenta bara drabbar en själv, medan ett misslyckande i ett projekt drabbar alla som jobbar med projektet. Det blir en annan kvalité på stressen.

Men trots detta – eller kanske på grund av – föredrar jag att jobba med stora projekt där allt kan gå åt skogen, hellre än linjearbete där man huvudsakligen gör sånt som man klarar av och har gjort tidigare. Det är både mer utvecklande och tillfredsställande. Och när man är klar med projektet kan man unna sig en period då man tar det lugnt utan dåligt samvete för allt man borde. En sån ska jag ha nu i helgen, tillsammans med tv-serier, näsdukar och lettiska huskurer.

För övrigt har jag under dagen lyssnat på den streamade versionen av Chinese Democracy, samtidigt som jag läst de avslutande kapitlen i Slash’s självbiografi, där han beskriver Axl’s tilltagande storhetsvansinne och kontrollmani. Märklig upplevelse. Jag tror jag föredrar Velvet Revolver-plattorna.