Rättsinformation och RDF

Det Vervaprojekt jag varit lite inblandad i har nu publicerat en uppdaterad version av sin metadatamodell för rättsinformation. Det handlar alltså om hur man ska representera dokument som lagar, förarbeten, rättsfallsreferat m.m. elektroniskt. Dvs sådana frågor som jag bollat med ända sen jag startade lagen.nu – men med skillnaden att den här specifikationen görs by the book av folk som verkligen kan datamodellering. Tydligast märks det i att all metadata uttrycks i form av RDF, och det som nu publicerats är en vokabulär, dvs en lång lista på egenskaper som dokument (och andra resurser) kan ha.

Arbetet hittills är främst inriktat på att identifiera egenskaper på dokumentnivå, och har mycket gått ut på att diskutera saker som ”den här texten här överst i dokumentet, vad är den?” och resonera kring titel vs rubrik vs beskrivning vs … Men det som jag tycker känns bäst är ansatsen att alla resurser (både kompletta dokument och resurser inuti dokument, exv en paragraf i en lag) ska ha permanenta URI:er. Det där med att man både inom och utom systemet ska kunna hänvisa till resurser på ett otvetydigt och maskinläsbart sätt är, hur trivialt det än kan låta, ett stort steg framåt.