Dagens affärsidé

Jag har funderat på sista tiden om hur den perfekta IT-miljön för en
praktiserande jurist borde se ut. Det synes mig som om det mesta
arbetet på det här området fokuserar på rättsinformationstjänster —
företrädelsevis webbtjänster, med mycket rättsinformation (lagar,
rättsfall, förarbeten…) och smarta sätt att hitta i
informationsmängden.

Men när man väl hittat information, vad gör man med den? På samma sätt
som en programmerares vanligaste deliverable är en kompilerad binär,
är en jurists vanligaste deliverable ett dokument av något slag — en
rättsutrednings-PM, ett domskäl, en doktorsavhandling… För att kunna
skapa dessa dokument konsumerar vi stora mängder rättsinformation. Men
kan kopplingen mellan rättsinformationstjänsten och
dokumentproduktionen bli bättre än ett ständigt alt-tabbande mellan
webläsarfönstret och Word?

Min idé är en ny kategori av program — låt oss kalla dem Integrated
Legal Lab Environment for Research (ILLER) som knyter ihop
informationssökandet och -producerandet. Min ide om hur en ILLER
skulle kunna se ut är grundat i min erfarenhet av olika IDE:er från
mina glada programmerardagar, parat med det lilla jag lärt mig om
rättsutredningar genom mina studier och jobbet på IRI.

Det finns tre aspekter på en rättsutredning:

  • Relevant information ska sökas fram
  • De källor man använder sig av ska redovisas
  • Själva skrivandet

En ILLER skulle ha ”rättsutredning” som grundkoncept. I en
rättsutredning finns ett eller flera deliverabledokument (säg, 2
Word-dokument och en powerpoint). Men framförallt finns en lång lista
på källor (Upphovsrättslagen, infosoc, sanktionsdirektivet, rättsfall,
artiklar, böcker…). En ILLER skulle ha sökfunktionalitet för att
hitta sådana källor, antingen i fulltext (lagtext, rättsfall, vissa
artiklar) eller åtminstone bibliografiinformation (monografier, andra
artiklar). Hur ett sådant gränssnitt ser ut är klassisk
rättsinfosökning — men en grundidé är att en ILLER kan konfigureras
att söka i olika databaser. På det viset kan man tänka sig att man får
tillgång till KarnovPlus kommenterade lagtext, eller NIRs
artikelarkiv, om man prenumererar på deras tjänster (och de har ett
sökgränssnitt som är kompatibelt med ILLERn). När en relevant källa är
hittad lägger man till den till utredningens källförteckning med ett
klick.

Självklart ska man kunna lägga upp en ny källa från scratch, och
koppla den till en URL eller ett dokument på hårddisken. Det är kanske
bäst att tänka på källförteckningen i en ILLER som en bokmärkeslista,
fast med all info som behövs för att skapa en bibliografiförteckning.

När man sen skriver själva PM:et eller vad det nu är frågan om
embeddas Word eller Powerpoint in i ILLERn. Denna har en massa magi
för att känna igen källreferenser (ffa lagtext och liknande) i löpande
text. Säg att man skriver ”Enligt 54 § URL så gäller […]” — när
markören är i närheten av den texten visas texten till 54 § URL i en
sidopanel. Genom magisk dokumentrelevansranking presenteras också
listor på andra dokument som kanske är relevanta men som inte är med i
källförteckningen.

För att hänvisa till en källa är det enkel drag&drop från
källförteckningen in i dokumentet. Källförteckningen i slutet av
dokumentet genereras naturligtvis automatiskt.

Fler saker kan tänkas. Men det viktiga är att koppla ihop skrivandet
med informationssökandet — automatisk referenshantering är en
uppenbar feature, men fler dyker upp ju mer jag tänker på det
hela. Integration med olika KM-system är en. Juridikanpassad
grammatik/språkkontroll är en annan. Autocomplete för referenser är en
tredje.

Jag tror det finns en stor marknad för ett sådant här verktyg — men
det hela hänger på hur bra rättsinformationstjänst som ligger i botten
för sökningarna. Två affärsidéer kan skönjas — antingen bygger man en
ILLER och lanserar den under eget namn, och träffar dealar med
rättsinformationsförädlningsföretagen (Infotorg, Thomson,
WoltersKluwer, Westlaw…) om att de ska erbjuda ett ILLER-kompatibelt
gränssnitt — eller så bygger man en anpassningsbar ILLER och säljer
den till rättsinfoföretagen, som brandar den och kopplar den tight
till sina egna databaser, och säljer den genom existerande kanaler.

Den första varianten är svårast men kan ge bäst utdelning (och även om
det bara går halvbra kan man nog bli uppköpt av någon
rättsinfoleverantör som vill få en edge för sina tjänster). För att nå marknader utanför Sverige måste naturligtvis kopplingar med nationella rättsinfortjänster göras. Den andra varianten är enklare, inte minst för
att man slipper arbetet med att arbeta upp egna kanaler för
försäljning och lokalisering.

Men det är inget jag kan göra den närmsta tiden. Ni som jobbar inom rättsinformations/verktygsbranschen – ta idén och spring! Ni får tre års försprång 🙂

5 svar på “Dagens affärsidé”

  1. Staffan — det du beskriver är egentligen inte specifikt avgränsat till rättsutredningar, utan vilket utrednings- och researcharbete som helst. Det är olika källor beroende på arbetsuppgift, men arbetsflödet som sådant är förmodligen ytterst generellt.

    Förmodligen skulle man kunna bygga en plugin in till MS Office eller liknande för att lösa detta, och sedan standardiserade gränssnitt till informationsleverantörer som du skriver…

  2. Hej Christian, long time no see! Det stämmer nog att mycket av utredningsarbetet är genererellt, och att en ILLER är ett specialfall av ett utrednings/researchverktyg. Jag tror dock att varje sorts utrednings/researcharbete har tillräckligt med egenheter för att det ska vara motiverat med särskilda verktyg för det. Vad gäller just juridik utmärks exempelvis av en uppsättning primärkällor som har gemensam struktur (lagar och övriga författningar, rättsfall, förarbeten) och en etablerad syntax för hänvisningar. Om man bygger ett juridikspecifikt verktyg kan det dra nytta av sådana strukturer på ett sätt som är svårt för ett genererellt verktyg.

    Man kan kanske jämföra med språkspecifika vs generella IDEer — VS.NET är byggt för C# (och i viss mån C++/VB.Net), Eclipse för Java och WingIDE för python. Även om man kan skriva kod i andra språk i alla ovanstående märks det att de är byggda från grunden upp för ”sitt” språk — att försöka utveckla python i VS.Net gör ingen glad, ens med VisualPython-paketet. Komodo och emacs har väl kommit längst med att göra IDEer som är språkneutrala, men jag använder dem bara om det inte finns någon bättre språkspecifik IDE. Det handlar om mer än bara syntaxhighlighting — man vill ha ”jump to definition”, kontextkänslig hjälp, autocomplete/intellisense och refactoring.

    I mitt fall är det helt enkelt så att jag vet vad som skulle vara värdefullt i ett rättsutredningsverktyg, men jag är helt lost vad gäller andra typer av utrednings/researcharbetsflöden — därför kan jag inte bygga något bra generellt verktyg. Bättre att sikta på en mindre marknad och göra något som är tio gånger bättre istället.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.