Fildelning och försäljning

Ett kärt ämne i fildelningsdebatterna är huruvida nedladdning1 av
musik minskar skivförsäljningen2. Den initiala
reaktionen som många har kan sammanfattas med ”Ja, det måste den ju
göra” mot vilket ställs svaret ”Nej, ökade möjligheter att upptäcka ny
musik leder till ökad försäljning” (samplingsteorin). När man börjar
analysera skivförsäljningsdata, nedladdningsdata och börjar korrelera
dessa med olika ekonomiska teorier börjar även teorier som
”minskningen i skivförsäljningen beror på ökad konkurrens av andra
verkstyper”, ”nedladdningen minskar främst de större artisternas
försäljning, medans de mindre tjänar på den” och ”den ekonomiska
förlusten för skivförsäljningen är liten i jämförelse med den
välfärdsökning som kommer samhället till godo genom fildelning”.

Det görs en del forskning i det här, både rent ekonomiskt och
tvärvetenskapligt. En bra
sammanställning
har gjorts av Rufus Pollock. Till hans lista skulle jag vilja lägga ett par rapporter:

De har, kan sägas, väldigt olika slutsatser relativt
varandra. Framförallt är Liebowitz tvärsäker på ett kausalt samband
mellan fildelning och minskad skivförsäljning. Jag har inte läst någon
av varken de rapporter som Pollock listar, eller de tre nedanstående,
från pärm till pärm, och mina kunskaper i ekonomi hänger inte med i de
mer avancerade svängarna, men bara genom att läsa abstract och
conclusions kan man konstatera är att det inte finns en klar konsensus
att fildelning leder till minskad skivförsäljning. Det verkar troligt
att det finns någon negativ påverkan, men att denna är relativt liten
— kanske mellan 0 och 30% av den totala försäljningsnedgången.

Men som sagt: Mot detta måste man väga positiva effekter, såsom en
allmän välfärdsökning, en större marknad för mindre
artister3 men kanske mer specifikt positiva ekonomiska
aspekter för andra marknader
(uppföljare).

Varför sätter inte Steven Levitt tänderna i det här?

—-

1: Och med fildelning menar jag även i denna post med fildelning ”upp-
och nedladdning av upphovsrättsskyddat material utan rättsinnehavarens
tillstånd” — vi behöver en akronym för denna mer specialiserade
definition av fildelning.

2: Det är synd att debatten så ofta fastnar vid just verkstypen
”musik” och inkomstmodellen ”exemplarframställning” — särskilt som
det är rimligt att anta att olika verkstyper ställs mot varanda (”ska
jag köpa ett datorspel, tre CD-skivor eller en DVD-box för min
femhundring?”) men även att exemplarförsäljning ställs mot andra
ekonomiska modeller involverandes musikaliska verk (”om jag låter bli
att köpa skivor den närmsta tiden har jag råd att åka till Hultsfred
istället”)

3: Vilket är objektivt bra, inte för att top 40-artister är skräp,
utan för att mångfald i sig är bra.

2 reaktioner till “Fildelning och försäljning”

  1. Hej Staffan!

    Det verkar som om man i debatten behöver göra skillnad på försäljning av skivor (det vill säga små runda plastbitar) och försäljning av musik (det vill säga mängden sålda ljudstycken).
    Det verkar rimligt att antaga att laglig försäljning av nedladdningsbar musik innebär en minskad försäljning av skrivor, det vill säga små runda plastbitar, men innebär det verkligen att den totala mängden sålda ljudstycken minskar?

    När jag köper musik så är det ljudet/låtarna jag är intreserad av, inte att köpa 10-15 gram plast som är format som en runt stycke med 12 cm diameter och en tjocklek på cirka 2 mm.

    Så, det vore intressant att se statistik över den totala försäljningen av musik vs den totala mängden sålda runda plastbitar.

    /Magnus

  2. Magnus: Intressant vinkel! Jag vet inte om någon av ovanstående rapporter räknar med digitala nedladdningar (men det är ju alltid en fråga man ska ställa när sådana siffror presenteras). Klart är iaf att marknaden för nedladdning-mot-betalning har vuxit jättemycket från 2004 till 2005, och den lär väl knappast ha minskat under det här året: http://www.ifpi.org/site-content/PRESS/20060119.html

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.