Yttrandefrihetsgrundlagens exklusivitet vs EG-rättens företräde

Här är en juridisk-teknisk frågeställning jag har funderat över de senaste dagarna. Jag ska, när tiden tillåter, försöka skriva en lite längre utredning av sakfrågorna med bakgrundsbeskrivning osv, men om nån har några tankar om nedanstående, hör gärna av er. Det rör alltså en potentiell konflikt mellan svensk grundlag och EG-rätt.

Grundpremiss 1: Myndighet lägger ut offentlig information, ev inte omfattad av upphovsrätt, i kopieringsskyddat format (hindrar inte läsning, men däremot redigering, av PDF-filer – redigeringsförbudet hindrar eller försvårar viss återanvändning)

Fråga 1: Är detta OK enligt direktiv 2003/98/EG (inte implementerat i svensk lag, implementationsperioden har gått ut – presumerad direktivkonformitet i svensk rätt) som föreskriver att myndighetsinformation ska kunna återanvändas av privatpersoner/kommersiella företag – troligtvis inte (se särskilt preambel 23)

Fråga 2: Får jag knäcka kopieringsskyddet på sådan information/sådana verk som inte omfattas av upphovsrätt? – troligtvis (det är inte en upphovsrättsligt relevant handling)

Fråga 3: Får jag knäcka kopieringsskyddet på sådana verk som är utgivna av myndigheter, men som ändå omfattas av upphovsrätt? Eventuellt om jag kan hitta stöd i 2003/98/EG – men det kanske konflikterar med direktiv 2001/29/EG?

Fråga 4: Får jag publicera det program jag skrivit för att knäcka kopieringsskyddet på min vanliga webbplats – troligen inte, även om jag själv skrev det för att knäcka icke upphovsrättsskyddat material faller det förmodligen in under definitionen i URL 52 e § / Art 6.2 2001/29/EG

Fråga 5: Får jag publicera programmet på min YGL-skyddade webbplats? Troligtvis enligt svensk rätt – TF/YGL är exklusiv framför URL, och upphovsrättsundantaget i TF 1:8 (via YGL 1:12) är snävt och täcker förmodligen inte URL:s skydd för tekniska åtgärder. Dock bygger URL:s skydd för tekniska åtgärder på ett EG-direktiv, som här alltså skulle kunna komma i konflikt med YGL/TF’s exklusivitet. Enligt principen om EG-rättens företräde har denna företräde även framför svensk grundlag. Måste en domstol då tolka TF 1:8 direktivkonformt, ev i strid mot dess faktiska ordalydelse?

Eller för att uttrycka det kortare och kärnfullare: yttrandefrihet vs kopieringsskyddsknäckningsförbud — vilket är mer värt att skydda?

1 reaktion till “Yttrandefrihetsgrundlagens exklusivitet vs EG-rättens företräde”

  1. EG-rättens företräde gäller bara en enskild person som kan värdera
    nytta, ansvar och risk med det allmännas skadeståndsansvar i EU.

    Det allmännas skadeståndsansvar redovisar regeringen tydligt i sin
    SOU 1997:194 men det förnekar svensk lagstiftare och kontrollmakt!

    Svensk lagstiftare och kontrollmakt är POLITIKER i styrelse, utskott
    eller nämnd för ett offentligt eller privat svenskt organ med säte i
    en medlemsstat (rättssubjekt) och som i tid och rum representerat ett
    partipolitiskt organ som inte är ett rättssubjekt i en medlemsstat.

    Så länge du och jag förbrukar vår enskilda makt på att i fria val
    överföra makt till ett politiskt parti upa. och kryssmarkera en
    politiker som inte kan redovisa om partiet har ett rättssubjekt
    med säte i en medlemsstat blir vi blåsta på nytta, ansvar och risk.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.