Fri kultur

När jag cyklade
land och rike runt
i helgen passade jag på att lyssna på
ljudboksversionen av Lessigs ”Free
Culture
”. Långa cykelpass är perfekt för ljudböcker, de är
tillräckligt engagerande för att man inte ska ha tråkigt, men
samtidigt inte så engagerande att man blir en trafikfara. Det går
också bra att bara lyssna i endast en hörlur, så att man har det andra
örat till att höra bilar på väg att köra om och liknande. Det var
också kul att ”läsa” något som inte är kurslitteratur eller rättsfall,
men ändå tillräckligt studienära för att jag ska känna mig nyttig.

Ljudboksversionen är ett intressant projekt i sig; eftersom boken är
släppt under en CC-licens som tillåter bearbetningar (under
förutsättning att den inte används i kommersiella sammanhang) är det
tillåtet för vem som helst att läsa in en ljudversion av boken och
lägga upp den i MP3-format. En bloggare som går under pseudonymen AKMA
uppmanade
folk att läsa in ett kapitel var. Resultatet går att ladda ner härifrån (eller via
Bittorrent i en bättre sammanställd version här. Tekniskt sett är det inget
perfekt resultat, ljudnivåerna varierar vilt mellan kapitlena, några
av uppläsarna har ingen vidare inspelningsutrustning, de delar av
boken som innehåller mycket diagram blir lite svårförståeliga, och
alla medverkande har inte riktigt perfekta berättarröster… Men
slutresultatet är klart användbart, och ett exempel på vad som kan
göras med friare licenser och lite ideellt arbete.

Boken var mycket bra. Dess största problem är att huvudpoängerna
repeteras lite för mycket, vilket blir tjatigt, speciellt i en
ljudboksversion. Diskussionen om mediaindustrins framväxande och de
upphovsrättsintrång som skedde i samband därmed (kapitel 4, ”Pirates”)
och Lessigs rannsakande av sin egen insats i samband med Eldred-fallet
(kapitel 13, ”Eldred”) var särskilt intressanta, och man önskar att
fler av de som är inblandade i den svenska upphovsrättsdebatten hade
läst boken. Debatten skulle tåla att höjas några nivåer, om man så
säger.

Det jag mest funderade över under lyssningen var hur stora likheter
det finns mellan svensk och amerikansk upphovsrätt, särskilt när det
gäller ”derivatives”/bearbetningar. Ett coolt projekt vore att
översätta Free Culture till svenska, särskilt om man kunde lägga till
kommentarer för de passager där svensk och amerikansk rätt skiljer sig
åt. Som synes på remixes-sidan har boken
redan översatts till många språk. Tyvärr var flera, bland annat den
danska översättningen, hostad på en server som sedermera verkar ha
tappat bort det mesta av innehållet.

Träning inför Vätternrundan

Förra årets stora projekt var att springa Stockholm Marathon. Eftersom
det gick bra (eller, det gick iaf) bestämde jag mig för att årets mål
skulle vara att cykla vätternrundan. Det är ett cykellopp på
30 mil. Det tar mellan åtta och 24 timmar att fullfölja, om man klarar
av det alls. Om det också går bra är det dags för en svensk klassiker
under 2006.

Det rekommenderas att man har 100 cykelmil i benen innan man ställer
sig på startlinjen. Jag har slarvat lite med träningen under våren och
har snarare kanske kört 20 mil, men den här helgen, fem veckor innan
det hela går av stapeln, tänkte jag komma igång på riktigt.

Så helgens aktivitet var att cykla till föräldrahemmet i Nyköping på
fredag, vidare till Björnlunda och en väns trettioårsfest på lördagen,
och sen tillbaks till Stockholm på söndag, allt som allt 22 mil. Det
gick, även om det blev lite tungt på sina ställen. Framförallt hade
jag problem med en lite väl tung packning. Jag hade med mig ombyte och
annat så att totalvikten hamnade gissningsvis runt 10 kilo – inte helt
ergonomiskt i den framåtlutade ställning man har på en cykel. Jag
cyklade Nyköping-Björnlundasträckan utan packning, och det var sjukt
mycket lättare.

Jag är för övrigt mycket nöjd med cykeln. Jag har haft den en dryg
månad, och den är nyttig på fler sätt än ett — om jag cyklar till
skolan kan jag spara 400-600 kronor i månaden. Det är en Nishiki Pro SL,
en förhållandevis billig hybridracer. Hybrid betyder i det här
sammanhanget att den inte har supersmala däck, utan faktiskt ska gå
att köra på annat än välsopade sommarvägar. Men det bästa med den är
att jag kostade på mig Shimano SPD M324 med tillhörande skor, som
klickar fast i varandra. Det är en helt annan sak att cykla på det
viset än med vanliga skor, kraften man får när man inte bara trycker
ner pedalerna utan även drar upp är fantastisk.

Den här helgen var vädermässigt perfekt att cykla på. Strålande sol
hela tiden, bara lite mycket vind på söndagen som var lite tungt. Vi
får se vad benen säger i morgon.

Dålig lagstiftningsteknik

Jag läser C1’an nu, och detaljgranskar därför LAS. Det visar sig att om man är anställd innan den 1:a januari 1997 så gäller helt andra regler för uppsägningstid (de som anges i § 11) än annars (se punkt 2 under övergångsbestämmelserna till SFS 1996:1424) .

Enligt de gamla reglerna styrs ens uppsägningstid av ålder, enligt de nya är det anställningstid som gäller. Det är en rätt fundamental skillnad, och enda sättet att få reda på det är att kolla i slutet av lagen där övergångsbestämmelserna står. Dessutom säger övergångsbestämmelserna inte hur de gamla reglerna löd; det enda sättet är att hitta prop. 1996/97:16 och leta upp förslaget till lagändring (s. 9), ur vilket man kan läsa ut den gamla lydelsen .

Hade det varit så förtvivlat omöjligt att i § 11 inkludera nånting i stil med ”För anställningsavtal ingångna innan 1:a januari 1997 gäller följande…” och sen resten av reglerna i gamla § 11? Om en vanlig oförstörd människa, som inte fått en tvåpoängsutbildning i hur man hittar i SUB, blir uppsagd, och vill leta lite i lagen om vad som gäller, hur ska han rimligtvis kunna veta att det är jätteviktigt att veta huruvida anställningen inleddes innan eller efter 1997-01-01?

Föräldralösa verk

En av de mest kontraproduktiva aspekterna på dagens upphovsrätt är det
faktum att den gäller även när upphovsmannen eller dennes efterlevande
inte har ett kommersiellt intresse av verket längre. En närliggande
situation är den när ingen längre vet vem som innehar upphovsrätten
till ett verk.

Ett amerikanskt exempel som diskuterats mycket på senare är den
klassiska dokumentärfilen ”Eyes on the
prize”
, om den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Eftersom
dokumentären innehåller ett stort antal klipp, som har olika
upphovsmän, måste överenskommelser träffas med samtliga
upphovsrättsinnehavare. När filmen först gjordes, licensierades detta
material, men då dessa licenser har upphört att gälla, har det under
de senaste tio åren varit omöjligt att framställa nya exemplar av
filmen.

Med tanke på att värdet av ”Eyes on the prize” är dess berättelse om
medborgarrättsrörelsen, och att de upphovsrättsskyddade klippen som
används understödjer berättelsen, fungerar här upphovsrätten — vars
existensberättigande består i att den ska stimulera produktionen av
nya verk — som en hämsko. För att inte nämna de uppenbara
demokratiproblemen med att allt mer av vår gemensamma kultur blir
inlåst genom upphovsrättigheter.

I Sverige har vi exemplet med filmen ”Trolltyg i tomteskogen” som vi
som var barn i början på åttiotalet minns. SVT skulle gärna visa den
här filmen i repris, men får inte — för att upphovsrättsinnehavarna
inte går att hitta
.

Ett förfarande med registrering och förnyande av upphovsrätter skulle
undanröja många sådana här problem. USA’s Copyright Office har begärt in kommentarer
kring vad som borde göras med så kallade ”Orphan Works”
— verk vars upphovsrättsinnehavare inte längre går att finna, eller
som inte har ett kommersiellt intresse av dem längre.

Ett antal tunga
namn
har kommit med kommentarer, och det känns som utvecklingen på
det här området är på väg åt rätt håll. Eftersom det mesta inom
amerikansk immaterialrätt kommer hit i en eller annan form kan vi bara
hoppas på att även sådan här positiv utveckling sprider sig också.

Det juridiska begreppet ”god tro”

Den överlägset vanligaste juridiska missuppfattningen jag råkat ut för är ”begreppet god tro är avskaffat”. Detta är inte sant. Om jag skriver hur det ligger till här finns det en viss chans att någon vilsen själ kommer hit när han googlar nästa gång.

Vad som hänt är att reglerna för godtrosförvärv ändrades 2003 så att en person som i god tro köpt stöldgods inte längre får behålla detta, om den rätta ägaren ger sig till känna inom sex månader efter att han fått kännedom om förvärvet – och om personen som i god tro förvärvat egendomen haft besittning i tio år, har den nya ägaren äganderätt på grund av hävd. Lag om godtrosförvärv av lösöre (SFS 1986:796), 34 §§.

”God tro” som begrepp finns i allra högsta grad. Det finns två varianter av god tro, som kanske har olika benämningar. Den första är vad det låter som – om man verkligen trodde att någonting förhöll sig på ett visst sätt, så är man i god tro om detta. Detta godtrosbegrepp förekommer framförallt inom straffrätten – ett exempel är att om man missuppfattat skattelagstiftningen och på grund av detta i god tro lämnat in en deklaration med för låg inkomst upptagen, så kan man inte dömas för skattebrott (Skattebrottslagen 2 §).

Det andra godtrosbegreppet är vanligare förekommande inom civilrätten, och är lite mer kvalificerat: om man inte insåg, eller borde ha insett att något låg till på ett visst sätt, så är man i god tro. Ett exempel på det senare är Konsumentköplagen 13 § 4 st.

Och ja, motsatsen kallas naturligtvis ”ond tro”. Vi som är nere med true black metal tycker naturligtvis detta är extra kul.

Lagtext och förändringar över tiden

LawMeme har ett fint citat i foten på sina sidor: ”Leges humanae
nascuntur, vivunt, moriuntur” (”människans lagar föds, lever, och
dör”). När jag byggde lagen.nu tänkte jag väldigt lite på det faktum
att en lagsamling förändras över tiden. Ett halvår senare börjar detta
ställa till problem.

Det första problemet är att mina rutiner för att upptäcka att lagar
slutat gälla inte var perfekta. Det finns två sätt som en lag kan
upphävas; dels kan det utfärdas en ändringsförfattning som bara säger
att en annan lag ska upphövas, dels kan det utfärdas en
grundförfattning som i sina ikraftträdandebestämmelser anger att en
annan lag ska upphövas.

Min uppdateringskod klarade bara av det första fallet, vilket fick
till följd att en hel massa lagar som borde ha markerats som upphävda
inte blev det. Inte bra. ”Markerad som upphävd” betyder i det här
fallet att en fet röd ruta uppmärksammar läsaren på att författningen
är upphävd, och genom vilken annan författning det kom att bli
så. Sidan metataggas också så att Google och andra sökmotorer inte
indexerar den.

Nåväl, det är fixat nu (även om resultatet inte ligger ute än),
men i samband med det har ett annat problem blivit uppenbart: Många
lagar som ska upphävas i framtiden (säg, den 1:a januari 2006) är
redan nu markerade som upphävda. Detta för att rutinen som ritar den
röda rutan bara kollar OM det finns ett upphävd-datum, inte om detta
datum har inträffat än.

Så för att lösa detta måste datumet tolkas och tas hänsyn till,
dessutom måste jag se till att bygga om sidorna så fort som möjligt
efter att datumet passerats. Det är rätt lätt gjort, i en perfekt
framtid kommer sidorna regenereras en gång om dygnet ändå.

Men datumdilemmorna tar inte slut där! När en lagändring är på G förs
den nya lydelsen av en ändrad paragraf in i SFST (den databas jag
hämtar allt från), och placeras bredvid den gamla lydelsen, med en
liten markör om när den gamla slutar gälla och den nya börjar:

10 § /Upphör att gälla U:2005-05-01/ Undersökningstillstånd beträffande
olja, gasformiga kolväten eller diamant skall förenas med de villkor
som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt.

10 § /Träder i kraft I:2005-05-01/ Undersökningstillstånd skall
förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen
eller enskild rätt samt med villkor om att tillståndshavaren skall
ställa säkerhet för ersättning enligt 7 kap. 1 §. Lag (2005:161).

Det där är ju rätt fult, speciellt när det rör större
textmassor. Ibland gäller det hela kapitel, och då är det lätt att man
tappar bort sig och lusläser paragrafer som inte alls gäller för
tillfället. Jag skulle vilja plocka bort den version av paragrafen som
inte gäller just nu för tillfället. Det är ganska riskabelt, med tanke
på att en bugg lätt kan leda till att man plockar bort en paragraf som
ska gälla. Tänk hur annorlunda världen skulle bli om 36 § AvtL plötsligt
försvann.

Med ett rejält regressionstestramverk och mycket manuell koll kanske
jag vågar mig på ett sådant tillvägagångssätt. Men även då stöter man
på sådana här markörer:

/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/

Tack för den! Det är dags att ta ett steg tillbaka och fundera kring
vad målet är med de här övningarna överhuvudtaget. Idag presenterar
lagen.nu samma i grund och botten information som finns i SFST,
möjligtvis med lite snyggare formattering och hyperlänkning. Jag skulle vilja att lagen.nu i första hand alltid presenterade
landets författningar som de är just nu i aktuell stund. På längre
sikt skulle jag vilja bygga en sorts ”tidsmaskin”, så att man kan se
vilka lagar som gällde ett visst givet tillfälle. Detta är speciellt
viktigt om man, säg, ska utreda ett visst skattetekniskt handlande som
pågick under ett halvår tre år bak i tiden; då är det av yttersta vikt
att veta vilka regler som gällde vid varje givet tillfälle.

Idag har jag ungefär ett halvårs sparad ”laghistoria”, och en sådan
här tidsmaskin skulle alltså högst kunna gå bakåt ett halvår. Oavsett
vad skulle det kräva en hel del smart programmering, mycket testande,
och en hel del redaktionellt arbete (för att exempelvis ta reda på när
regeringen ikraftträtt vissa paragrafer).

Sen ska man veta att vissa bestämmelser om exempelvis bodelning vid
äktenskapsskillnad eller uppsägningstid är beroende av hur lagen såg
ut när äktenskapet eller anställningen inleddes. Det är alltså riktigt
riktigt svårt att ta reda på vad som gäller. Man måste även lusläsa
eventuella övergångsbestämmelser. Men sånt är, åtminstone för
tillfället, överkurs. Något manuellt harvande ska vi lämna åt
yrkesjuristerna.

Norwegian MP3 linking case, compared

Lawrence Lessig has an interesting link to a summary (by Georg Philip Krog) about a recent norwegian supreme court case concerning linking to MP3 files.

It’s particularly interesting to compare this with a similar swedish case, NJA 2000 s 292, since Swedish and Norwegian copyright law are very similar. In the swedish case, the defendent was found not guilty of copyright infringement, but in the norwegian case, the court found the defendent ”guilty and responsible for having contributed to make the copyright protected music files available to the public”.

The norwegian supreme court mentions the swedish case but finds this case different enough to warrant a different outcome. Unfortunately, it is not clear from the summary exactly how the technical setup was done, although it looks to me that the MP3 files were stored on a server under the defendents control, which is different from the swedish case.