Apoteksmonopolet, spritimport och om att gå till källan

Som programmerare var en av de viktigaste sakerna jag lärde mig att,
när jag behövde veta hur någonting egentligen låg till, så gick jag
till källan. I mitt fall källkoden. Det är dumt och ett
tidsslöseri att sitta och spekulera i vad det ena eller andra ordet i
dokumentationen av ett API kan betyda, om man kan gå till källkoden
och se vad som egentligen händer.

Att läsa källkod är svårt. De flesta som vill bli programmerare kan
lär sig skriva källkod ganska fort, men konsten att läsa den kan ta
många år. Under tiden sitter de och gissar hur saker fungerar utifrån
funktionsnamn, hörsägen och osammanhängande dokumentation.

Vilket är litegrann som juridiken i samhället fungerar. Visst kan man
få en bild av hur saker och ting ligger till genom att läsa tidningar,
se på nyheterna och lyssna på mer eller mindre insatta debattörer, men
ska man veta vad som egentligen gäller måste man gå till källan — dvs
lagtext, förarbeten, rättsfall och andra primärkällor.

Problemet är att de flesta massmedier och fria debattörer inte direkt
uppmuntrar någon att gå till källan.

Idag är två frågor uppe på tapeten där man skulle ha varit betjänt av
att kunna gå till källan. Den lilla nyheten är fortsättningen på en debatt
som startades av Anitra Steen
i lördags kring huruvida det är
lagligt att beställa sprit från utlandet. Idag går Ola Wiklund i
svaromål
.

Olas argument känns mer solida än Anitras (framförallt hänvisningen
till legalitetsprincipen), men i centrum för debatten står två
hovrättsdomar. Anitra skriver ”Hovrätten för Västra Sverige har i ett
mål om distanshandel dömt enligt förbudet i den svenska
alkohollagen. Hovrätten över Skåne och Blekinge har dömt tvärtom.”
medans Ola skriver ”Att statens agerande strider mot EG-rätten har
redan slagits fast i två hovrättsbeslut och av EU-kommissionen”.

De här två utsagorna går, om vi antar att de hänvisar till samma två
hovrättsdomar, inte rikigt ihop. Vilket inte nödvändigtvis är så
konstigt. Många mer komplicerade domskäl låter sig inte sammanfattas i
ett enkelt ”lagligt” eller ”olagligt”, och om man försöker förenkla
frågorna så att de får plats på DN Debatt missar man viktiga
detaljer. Man kan välja sida efter vem man tycker verkar trovärdigast,
men vill man kunna bilda sig en egen uppfattning måste man själv läsa
domsluten. Men hur ska man kunna göra det när ingen av debattörerna
talar om vilka beslut det är frågan om?

Vi som vill bilda vår egen uppfattning uppmuntras inte att gå till
källan (även om Anitra får pluspoäng för att hon åtminstone sade vilka
domstolar det var frågan om). Som för att understryka det hela ligger
databasen hos Domstolsväsendets
rättsinformation
nere idag, så jag kan inte ens försöka leta rätt
på domsluten.

Den stora nyheten för dagen är dock EG-domstolens
beslut om apoteksmonopolet
. Inte helt förvånande utropar båda
sidorna
sig till vinnare, eftersom domslutet är svårtolkat. Här kan man
återigen välja sida efter vem man tycker verkar
trovärdigast,
eller så kan man läsa domslutet själv.

Men, precis som med Domstolsväsendets rättsinformation är
Europadomstolens sökformulär
nere
idag. Viss heder åt DN som har åtminstone kopior av en summering
av domen
och ett förslag
til avgörande
.

Man kan observera att varken curia.eu.int eller www.rattsinfosok.dom.se
verkar vara några speciellt prioriterade servrar. I ett samhälle där
bara ett fåtal riktigt insnöade människor är intresserade av att gå
till källan är det kanske inte så konstigt.

Vissa invänder kanske att de flesta faktiskt varken har tid
eller möjlighet att sätta sig in i det juridiska språket och att de är
bättre betjänta av att insatta människor gör det åt dem. Men det är
ett argument på samma nivå som att öppen källkod är meningslöst
eftersom de flesta inte är intresserade av att läsa någon källkod.

Det är bra om källkoden till de program man använder är
tillgänglig. Även om inte just du använder den, så ökar det den
allmänna kunskapen, och uppmuntrar ett aktivt deltagande. På samma
sätt är det är bra om källorna till de regler som styr samhället är
tillgängliga. Det ökar den allmänna kunskapen, och uppmuntrar ett
aktivt deltagande.