Förra årets stora projekt var att springa Stockholm Marathon. Eftersom
det gick bra (eller, det gick iaf) bestämde jag mig för att årets mål
skulle vara att cykla vätternrundan. Det är ett cykellopp på
30 mil. Det tar mellan åtta och 24 timmar att fullfölja, om man klarar
av det alls. Om det också går bra är det dags för en svensk klassiker
under 2006.
Det rekommenderas att man har 100 cykelmil i benen innan man ställer
sig på startlinjen. Jag har slarvat lite med träningen under våren och
har snarare kanske kört 20 mil, men den här helgen, fem veckor innan
det hela går av stapeln, tänkte jag komma igång på riktigt.
Så helgens aktivitet var att cykla till föräldrahemmet i Nyköping på
fredag, vidare till Björnlunda och en väns trettioårsfest på lördagen,
och sen tillbaks till Stockholm på söndag, allt som allt 22 mil. Det
gick, även om det blev lite tungt på sina ställen. Framförallt hade
jag problem med en lite väl tung packning. Jag hade med mig ombyte och
annat så att totalvikten hamnade gissningsvis runt 10 kilo – inte helt
ergonomiskt i den framåtlutade ställning man har på en cykel. Jag
cyklade Nyköping-Björnlundasträckan utan packning, och det var sjukt
mycket lättare.
Jag är för övrigt mycket nöjd med cykeln. Jag har haft den en dryg
månad, och den är nyttig på fler sätt än ett — om jag cyklar till
skolan kan jag spara 400-600 kronor i månaden. Det är en Nishiki Pro SL,
en förhållandevis billig hybridracer. Hybrid betyder i det här
sammanhanget att den inte har supersmala däck, utan faktiskt ska gå
att köra på annat än välsopade sommarvägar. Men det bästa med den är
att jag kostade på mig Shimano SPD M324 med tillhörande skor, som
klickar fast i varandra. Det är en helt annan sak att cykla på det
viset än med vanliga skor, kraften man får när man inte bara trycker
ner pedalerna utan även drar upp är fantastisk.
Den här helgen var vädermässigt perfekt att cykla på. Strålande sol
hela tiden, bara lite mycket vind på söndagen som var lite tungt. Vi
får se vad benen säger i morgon.
